RÅ:2017:1 Anvisning om åklagarnas riksomfattande beredskap för uppgifter gällande åtalsärenden

ALLMÄN ANVISNING RÅ:2017:1
Dnr 1/31/17
Given 20.1.2017
I kraft 28.4.2017 -tillsvidare
Upphäver RÅ:2002:4

1 Anvisningens tillämpningsområde

Denna anvisning gäller åklagarnas riksomfattande beredskap utanför byråarbetstid (vardagar 08.00 – 16.15) för skötseln av nödvändiga och brådskande åklagaruppgifter i anslutning till behandlingen av brottmål (nedan allmän beredskap).

Den allmänna beredskapen gäller även brottmål som hör till riksåklagarens exklusiva behörighet, såsom åklagaruppgifter i anslutning till terroristbrott. I ärenden rörande dem kan man utanför byråarbetstid kontakta den åklagare som sköter om den allmänna beredskapen i enlighet med denna anvisning. Denna åklagare förmedlar en kontaktbegäran till riksåklagaren eller biträdande riksåklagaren enligt separat anvisning.

Denna anvisning gäller inte beredskapen för åklagare som fungerar som undersökningsledare i polisbrottmål, för vilka anvisningar ingår i riksåklagarens allmänna anvisning om förundersökning av brott som en polisman misstänks ha begått RÅ 2016:1, och inte heller beredskapen för åklagare som handhar uppgifter i Finlands Eurojust-avdelning.

2 Allmänt

I utgångsläget ska de uppgifter relaterade till förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret som hör till åklagaren skötas under byråarbetstid av de självständiga och oberoende åklagare, vilka har förordnats att sköta om respektive ärende utifrån en regional eller annan arbetsfördelning. Nödvändiga och brådskande åklagaruppgifter måste dock kunna skötas utanför byråarbetstid i fall där den åklagare som förordnats att sköta ärendet inte kan nås eller ärendet ännu inte har förordnats till någon åklagare.

Behovet av att utföra uppgifter som hör till åklagarens behörighet utanför byråarbetstid kan anknyta till flera olika slags situationer. Till exempel kan den skyndsamhet och ekonomi som krävs för förverkligande av straffrättsligt ansvar förutsätta att en åtalsprövning av ett brott som misstänks ha begåtts av en person som är svår att nå utförs, och att åtal väcks genom stämning som utfärdas av åklagaren omedelbart medan den misstänkte fortfarande är närvarande hos förundersökningsmyndigheten. På motsvarande sätt kan det i ett ärende som redan är anhängigt hos åklagaren utanför byråarbetstid framgå ett nödvändigt behov av åtgärder av åklagaren rörande till exempel tvångsmedel eller internationell rättslig hjälp.

Åklagarnas allmänna beredskap för skötsel av brådskande och nödvändiga uppgifter ordnas i enlighet med denna anvisning med stöd av 27 § 1 mom. i lagen om åklagarväsendet. Enligt bestämmelsen kan riksåklagaren ordna åklagarberedskapen på ett ändamålsenligt sätt.

Åklagarens självständiga och oberoende ansvar för behandlingen av brottmål som förordnats honom eller henne och som avses i 7 § i den gällande lagen om åklagarväsendet sträcker sig enligt regeringens proposition om bestämmelsen utöver åtalsprövning och rättegång även till de beslut för vilka åklagaren har behörighet i ärenden som förordnats att handläggas av honom eller henne (RP 286/2010, s. 18). Därför kan en åklagare som står i beredskap inte fatta beslut som förutsätter åklagarens behörighet i något skede av behandlingen av ett ärende som tilldelats en annan åklagare. Detta ska beaktas när anvisningarna nedan tillämpas. En åklagare som står i beredskap ska dock ge allmänna anvisningar till förundersökningsmyndigheten i ett ärende som behandlas av en annan åklagare. För närvarande bereds en ändring i lagen om åklagarväsendet, genom vilken åklagare som står i beredskap ges behörighet att under beredskapstid utföra brådskande åklagaruppgifter i ett ärende som behandlas av en annan åklagare.

3 Allmän beredskap

3.1 Åklagare som står i beredskap, beredskapstid och beredskapsarrangemang

Riksåklagaren förordnar ett behövligt antal åklagare med tillräckliga färdigheter att sköta den allmänna beredskapen. Riksåklagarämbetet ser till att beredskapsskift på en vecka delas mellan åklagare och att skiftscheman underhålls och distribueras till behöriga parter. Det gällande skiftschemat finns även i åklagarväsendets intranät (Åklagararbetet > jour > stämnings- och tvångsmedelsjour > stämningar och tvångsmedel / jourskift)

Beredskapsskiftet för den åklagare som sköter den allmänna beredskapen börjar på fredag kl. 16.15 och slutar fredagen följande vecka kl. 08.00. Beredskapstiden är tiden utanför byråarbetstid med undantag för kl. 00.00 – 08.00 på tisdag, onsdag, torsdag och fredag. I samband med en helgdag som infaller på en vardag börjar beredskapstiden dock redan på helgdagsmorgonen kl. 00.00 och fortsätter till kl. 08.00 på morgonen som följer på helgdagen.

Åklagaren kan avvika från beredskapsordningen enligt skiftschemat på grund av semester, sjukdom eller annat hinder genom att komma överens om att byta skift med en åklagare som förordnats till beredskap på samma skiftschema. Riksåklagarämbetet beslutar om andra ändringar i skiftschemat än inbördes byten av beredskapsskift mellan åklagare.

Byten av beredskapsskift mellan åklagare samt behovet av att Riksåklagarämbetet gör andra ändringar i skiftschemat ska meddelas till Riksåklagarämbetet så tidigt som möjligt.

Åklagaren som står i beredskap ska under beredskapstiden kunna nås per telefon på det riksomfattande journumret samt per e-post på sin egen e-postadress till tjänsten som anges i skiftschemat. Den som står i beredskap ska även se till att utan dröjsmål kunna använda informationssystem som hör till åklagarens arbetsredskap, eftersom ärenden som ska skötas under beredskapstiden också kan kräva att åtgärder utförs i dem.

Den åklagare som slutar sitt beredskapsskift ska genom att ringa följande åklagare som står i beredskap försäkra sig om att denna kan nås på journumret då beredskapsskiftet börjar.

3.2 Uppgifter för åklagare som står i beredskap

Syftet med åklagarnas riksomfattande allmänna beredskap är att säkerställa skötseln av brådskande och nödvändiga åklagaruppgifter utanför byråarbetstid. Brådskande och nödvändiga uppgifter är sådana uppgifter som inte kan flyttas för behandling i normal ordning under byråarbetstid, eller sådana uppgifter som är ägnade att orsaka betydande extra dröjsmål, stora tilläggskostnader eller annan betydande olägenhet för behandlingen av ärendet.

Därför ska åklagaren som står i beredskap sköta alla slags uppgifter som hör till åklagarens behörighet under beredskapstiden, om uppgifterna kräver det på grund av att de är brådskande och nödvändiga. Typiska uppgifter som åklagaren som står i beredskap kan behöva utföra är till exempel uppgifter i anslutning till förundersökningssamarbete, beslut om inledande av förundersökning av brott som begåtts utomlands, tvångsmedel, väckande av åtal genom stämning som utfärdas av åklagare samt uppgifter som hör till åklagarens behörighet i anslutning till internationellt rättsligt samarbete.

Om uppgifter för åklagaren som står i beredskap i ärenden som hör till riksåklagarens exklusiva åtalsprövningsrätt har anförts ovan i punkt 1.

Frågan om huruvida uppgiften ska utföras brådskande och huruvida det är nödvändigt att utföra uppgiften ska avgöras från fall i fall genom en helhetsbedömning. Vid den beaktas de fördelar och nackdelar som medförs av att uppgiften utförs under beredskapstid eller skjuts upp till byråarbetstid.

En brådskande och nödvändig uppgift som åklagaren som står i beredskap tagit för att sköta under beredskapstid bör utföras, även om detta skulle medföra arbete under en sådan tid utanför byråarbetstid som inte är sådan beredskapstid som fastställs i punkt 3.1 ovan.

Syftet med den riksomfattande allmänna beredskapen är inte att överföra uppgifter som utan betydande olägenhet kan skötas under byråarbetstid i regelmässig ordning av de åklagare som förordnats för ärendena till åklagare som står i beredskap.

Vid utförandet av uppgifter som hör till åklagaren som står i beredskap ska bestämmelser, föreskrifter och anvisningar om respektive ärende följas på samma sätt som i den regelmässiga åklagarverksamheten i den mån det är möjligt. Ärenden som behandlas under beredskapstiden kan dock vara förknippade med vissa särdrag. Därför anges nedan några synpunkter på ärenden som typiskt kan behöva skötas av åklagare som står i beredskap.

3.2.1 Förundersökningssamarbete

I ärenden som sköts med principen om en kontakt, där åklagaren som står i beredskap utför åtalsprövning och vid behov inleder fallet genom stämning som utfärdas av åklagare medan den misstänkte fortfarande är närvarande hos förundersökningsmyndigheten, ansvarar åklagaren som står i beredskap för att säkerställa att förundersökningen är tillräcklig och tillbörlig. En åklagare som sköter åtalsprocessen i ett ärende som inletts av åklagaren som står i beredskap har inte nödvändigtvis förutsättningar att korrigera eventuella fel och brister i förundersökningsmaterialet.

När man därutöver beaktar att de ärenden som inletts genom stämningar som delgivits av åklagare som står i beredskap i allmänhet behandlas vid domstol när svaranden är frånvarande och inte kan nås, betonas ansvaret för förundersökningens och åtalsprövningens kvalitet hos åklagaren som står i beredskap.

Efter att förundersökningsmyndigheten har informerat åklagaren som står i beredskap om ett ärende som eventuellt kan behandlas med principen om en kontakt, ska åklagaren bedöma huruvida ärendet kan inledas omedelbart genom stämning som utfärdas av åklagaren. Åklagaren ska ge de anvisningar som ärendet förutsätter för att utföra förundersökningen och för att skicka materialet till åklagaren och komma överens med förundersökningsmyndigheten om arrangemangen för stämning som utfärdas av åklagaren.

När förundersökningsmyndigheten ber åklagaren som står i beredskap om åtgärder eller ställningstaganden, ska åklagaren som står i beredskap som ett led i förundersökningssamarbetet ta reda på om en ordinarie åklagare redan har förordnats för det aktuella ärendet. Om det är nödvändigt att åklagaren som står i beredskap utför åtgärder i ett ärende som tilldelats en annan åklagare för behandling, ska den senare åklagaren informeras om åtgärderna utan dröjsmål.

3.2.2 Väckande av åtal genom stämning som utfärdas av åklagaren

Väckande av åtal genom stämning som utfärdas av åklagaren används i första hand i ärenden i vilka det är brådskande och nödvändigt på det sätt som avses ovan i punkt 3.2.

Således kan det vara nödvändigt att omedelbart utföra åtalsprövning och utfärda stämning för ett brott som misstänks ha begåtts av en person som gripits av förundersökningsmyndigheten, om det är frågan om en person som håller på att lämna landet eller annars är svår att nå och som det inte finns skäl att anhålla eller häkta. Om man däremot känner till att den misstänkte senare kommer att kunna nås normalt, är det i allmänhet inte nödvändigt att inleda ärendet omedelbart genom stämning som utfärdas av åklagaren.

Åklagaren som står i beredskap kan dock enligt egen prövning utföra åtalsprövning och utfärda stämning under beredskapstid även i andra än i denna anvisning avsedda brådskande ärenden, om han eller hon anser det vara ändamålsenligt.

Riksåklagarämbetet upprätthåller i åklagarväsendets intranät en fil som innehåller behandlingsdagarna, sammanträdesplatserna och andra anvisningar och bestämmelser som ska beaktas, vilka respektive tingsrätt har bestämt för ärenden som inleds genom stämning som utfärdas av åklagaren (Åklagararbete > jour > stämnings- och tvångsmedelsjour > stämningsdagar 2017).

När åklagare förbereder ett ärende som inleds genom stämning som utfärdas av åklagaren ska åklagaren som står i beredskap utföra normala registreringsåtgärder samt åtgärder som åtalsprövningen förutsätter.

Åklagaren upprättar stämningsansökan och ser till att den delges omedelbart. Bestämmelser om förfarandet som ska iakttas när stämning utfärdas av åklagaren finns i 5 kap. 19 § i lagen om rättegång i brottmål och de bestämmelser som paragrafen hänvisar till. Det är i allmänhet mest ändamålsenligt att ge delgivningen av stämning som utfärdas av åklagaren i ärenden som sköts genom förfarandet med en kontakt till en tjänsteman som har rätt till delgivning hos förundersökningsmyndigheten.

Åklagaren som utfärdat stämningen ska se till att den domstol som behandlar ärendet och åklagaren som driver åtalet där får alla uppgifter och handlingar som de behöver för att behandla ärendet.

Domstolen informeras om ett ärende som inletts genom stämning som utfärdats av åklagaren, när åklagaren som står i beredskap efter delgivning av stämningen i Sakari-systemet frigör ärendet till den tingsrätt som behandlar åtalet. Förutom de uppgifter som normalt hör till stämningsansökan, som svarandens tid för frihetsberövande, ska åklagaren som utfärdat åtalet även ska se till att domstolen får information som till exempel registrerats på KO-info-sidan om

– inledande av ärendet genom stämning som utfärdats av åklagaren,
– delgivning av stämningen till svaranden,
– behandlingsdagen och eventuellt klockslag då ärendet har instämts,
– tingsrättens sammanträdesplats där ärendet har instämts,
– målsägande som har yrkanden vilka åklagaren inte driver,
– huruvida målsägande som inte har yrkanden har informerats om ärendets behandlingstidpunkt,
– tjänstestället för och kontaktuppgifterna till den åklagare som under beredskapstid utfärdat stämningen samt
– den åklagarenhet där en förordnad åklagare ser till att åtalet drivs.

Om den åklagare som under beredskapstid har utfärdat stämningen hör till en annan enhet än den åklagare som driver åtalet, får den sistnämnda åklagaren inte information om att ärendet inletts via Sakari-systemet. Därför ska åklagaren som utfärdat stämningen utan dröjsmål lämna stämningshandlingarna och annat behövligt material till enheten för den åklagare som driver åtalet med anmälan om att ärendet inletts genom stämning som utfärdats av åklagaren. Samtidigt antecknas ärendet som avbrutet i Sakari i den enhet som utfärdat stämningen. Den enhet som driver åtalet ser till att handlingarna skickas till domstolen.

Eftersom ett åtalsärende som inletts genom stämning som utfärdats av en åklagare i beredskap registreras i Sakari i enheten för åklagaren som utfärdat stämningen, kan ärendet inte registreras som i Sakari i den enhet som driver åtalet. Därför ska ärendet registreras som en FöUL-förhandsanmälan i Sakari i enheten som driver åtalet. När rättegången är över slutförs förhandsanmälan i Sakari i enheten som drivit åtalet, och det ärende som har avbrutits i Sakari i enheten som utfärdat stämningen arkiveras i normal ordning.

Åklagaren som utfärdat stämningen ska försäkra sig om att förundersökningsmyndigheten skickar förundersökningsprotokollet till enheten för den åklagare som driver åtalet och även om att uppgifter om be-handlingen av ärendet, vilka domstolen felaktigt kan skicka till åklagaren som utfärdat stämningen skickas till enheten som drivit åtalet. Alla handlingar i anslutning till ärendet ska skickas till enheten som driver åtalet.

En åklagare som driver ett åtal som väckts av en åklagare vid en annan enhet ska å sin sida se till att enheten för den åklagare som utfärdat stämningen informeras om att ärendets behandling avslutats för arkivering av ärendet.

3.2.3 Internationella ärenden

För skötseln av åklagaruppgifter rörande behandlingen av brottmål inkluderar uppgifterna för åklagare som står i beredskap inte att sköta allmänna internationella kontakter. Ett ärende som sköts av en åkla-gare som står i beredskap kan dock förutsätta omedelbara internationella åtgärder som åklagaren som står i beredskap ska sköta, om det inte är mer ändamålsenligt att överföra dessa till ärendets ordinarie åklagare att utföras under byråarbetstid.

Åklagaren som står i beredskap kan till exempel behöva utfärda eller verkställa europeiska eller nordiska arresteringsorder, fatta frysningsbeslut av egendom eller bevismaterial eller, efter att förfarandet för europeisk utredningsorder trätt i kraft, sköta ärenden gällande fastställande av utredningsorder.

Riksåklagarämbetet upprätthåller anvisningar om åklagarnas internationella åtgärder under Internationella ärenden i åklagarväsendets intranät.

Se anmärkningen om åklagarens behörighet i ett ärende som förordnats en annan åklagare i punkt 2 i denna anvisning.

3.2.4 Datasäkerhet

Den information som sänds mellan åklagaren som står i beredskap och förundersökningsmyndigheten i samband med förundersökningssamarbete, åtalsprövning och utfärdande av stämning av åklagare är i allmänhet sekretessbelagd med stöd av 24 § 1 mom. 3 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Det material som sänds kan från fall till fall även inkludera information som omfattas av andra sekretessgrunder.

När sekretessbelagt material sänds ska säker e-post användas. Bruksanvisningen för säker e-post finns i intranätet:

Förstasidan > Säkerhet > Datasäkerhet > Datasäkerhetsanvisningar > TT11. E-post > T11.1 Skicka säker e-post

4 Beredskapsersättning

För allmän beredskap och åtgärder som utförts under den betalas arvoden och ersättningar till åklagaren som står i beredskap enligt Riksåklagarämbetets beslut.

5 Uppföljning och utveckling av anvisningen

Det praktiska arbetet utvisar bäst hurdana följder den här anvisningen medför och hur pass ändamålsenlig den är. För att anvisningen ska kunna vidare utvecklas ber jag dem som tillämpar anvisningen att sända sin respons och sina ändringsförslag till Riksåklagarämbetets ämbetspost vksv(at)oikeus.fi.

Riksåklagare
Matti Nissinen

Statsåklagare
Jukka Rappe

Webbplatsöversikt