RÅ:2020:2 Snabb handläggning av brottmål

 

ALLMÄN ANVISNING
RÅ:2020:2Dnr 3/31/19
22.12.2020
Gäller 1.1.2021 – tills vidare
 

1. Allmänt    

Snabb handläggning av brottmål (nedan ”NOTO”) är en funktion där utsedda åklagare centraliserat handlägger sådana brottmål som anges i kapitel 3 i denna anvisning. NOTO-åklagarna utses till uppgiften för viss tid och de sköter sin uppgift som huvudsyssla. 
Funktionen används inom alla åklagardistrikt förutom Ålands åklagardistrikt. 

2. Funktionens mål 

Målet med NOTO är
– att frigöra de övriga åklagarnas arbetstid för skötseln av andra brottmål
– att öka enhetligheten och kvaliteten i åklagaravgöranden i NOTO-mål och
– att förbättra möjligheterna att utjämna arbetsbördan på riksnivå.

3. Uppgifter inom NOTO

3.1 Grupper av ärenden som handläggs

Inom NOTO handläggs sådana 1) åtalsprövningsärenden och 2) framställningar om begränsning av förundersökning, vilka kan avgöras snabbt och där avgörandet inte kräver någon nämnvärd juridisk prövning eller specialkunskap hos åklagaren utöver att ta del av materialet. 
I uppgifterna inom NOTO ingår alla åklagaruppgifter för dessa ärenden, även förundersökningssamarbete, utfärdande av åklagarstämningar under byråarbetstid och skötsel av sammanträden. 

Om det krävs av ändamålsenlighetsskäl, kan sammanträden i NOTO-ärenden anvisas och åtalsprövnings-/begränsningsärenden som ingår i NOTO även överlämnas till andra åklagare än NOTO-åklagare i enlighet med 21 § i lagen om Åklagarmyndigheten (nedan ”åklagarmyndighetslagen”). 

Överlämnande av sammanträden behandlas närmare i kapitlen 5.2.4, 5.2.5 och 5.3.1 i denna anvisning. Överlämnande av ett åtalsprövnings-/begränsningsärende som hör till NOTO behandlas i kapitlen 4.1, 5.2.3–5.2.5 och 6.2 i anvisningen.

NOTO omfattar inga andra ärenden än de som nämns ovan. Den allmänna åklagarjouren som utförs under byråarbetstid i andra än NOTO-mål sköts utanför NOTO. 

3.1.1 Åtalsprövningsärenden    

Åtal som väckts i NOTO-mål behandlas vid domstol antingen genom skriftligt förfarande eller vid huvudförhandling. I NOTO ingår även sådana åtalsprövningsärenden som leder till beslut om åtalseftergift. 

Ett åtalsprövningsärende som ingår i NOTO ska handla om en enskild gärning eller en enkel gärningshelhet. Gärningen kan också ha nekats, och behandlingen av målet vid domstol kan kräva en viss personbevisning. Sidantalet i förundersökningsprotokollet överstiger vanligtvis inte cirka 20 sidor och i målet finns i allmänhet bara en misstänkt. 

Ärenden som hör till NOTO är inte bundna till vissa brottsbeteckningar. Till NOTO bör styras så många ärenden som möjligt, som i fråga om art och omfattning lämpar sig dit. 
Åtalsprövningsärenden som hör till NOTO gäller s.k. vardagsbrott. Ärenden som kräver specialkompetens ska styras till andra åklagare än NOTO-åklagarna för handläggning. Även sådana ärenden där en person under 18 år är part ska handläggas utanför NOTO.

Ärenden där den misstänkte är häktad eller har meddelats reseförbud ska inte styras för handläggning inom NOTO. 

3.1.2 Ärenden gällande begränsning av förundersökning

Framställningar om begränsning av förundersökning avgörs inom NOTO, såvida framställan om begränsning inte gäller ett ärende som tidigare blivit anhängigt genom en underrättelse till åklagardistriktet. Då avgörs framställan om begränsning av den åklagare som utsetts för målet. 
Begränsningsärenden som kräver specialkunskap ska styras till andra åklagare än NOTO-åklagare för handläggning. Även begränsningsärenden där den brottsmisstänkte är en person under 18 år ska styras utanför NOTO för handläggning. Om målsäganden är en person under 18 år, kan begränsningsärendet handläggas inom NOTO.  

Förfarandet vid begränsning av förundersökning behandlas närmare i kapitel 6.5. i denna anvisning och i riksåklagarens allmänna anvisning om begränsning av förundersökning RÅ:2016:5.

3.2 Styrning av ärenden till NOTO

Med hjälp av förundersökningssamarbete ska man sträva efter att förundersökningsmyndigheterna styr rätta ärenden direkt till NOTO. Åklagardistrikten bör utarbeta sållningsanvisningar för förundersökningsmyndigheterna för att underlätta styrningen av ärenden till NOTO. Trots att ärendena som hör till NOTO inte är bundna till vissa brottsbeteckningar, kan anvisningarna också inkludera en exempelförteckning över de brottsbeteckningar som vanligtvis lämpar sig för NOTO.
Enskilda mål och ärenden som av misstag styrts till andra åklagare än NOTO-åklagare behöver inte överlämnas till NOTO.

4. NOTO-åklagarna

4.1 Erfarenhet och kompetens

Särskilt i fråga om beslut om begränsning av förundersökning och andra avgöranden om avstående från åtgärder handlar NOTO om en kriminalpolitiskt viktig gränsdragning gällande huruvida en mycket betydande del av alla brottsmisstankar som inkommer till Åklagarmyndigheten avancerar i en straffrättslig process eller om de avgränsas utanför den. Över hälften av alla brottmål som inkommer till Åklagarmyndigheten för handläggning torde bli avgjorda inom NOTO. 
Därför inverkar NOTO-åklagarnas kompetens och kvaliteten på avgörandena på ett betydande sätt på hur parterna upplever att rättsskyddet och straffansvaret förverkligas samt hur det upplevs den allmänna säkerhetskänslan utvecklas. Inom NOTO betonas även betydelsen av ett fungerande förundersökningssamarbete av hög kvalitet.

Därför bör det finnas tillräckligt med erfarna åklagare inom NOTO. De mest oerfarna åklagarna ska däremot inte utses till NOTO. Skötseln av sedvanliga brottmål som faller utanför NOTO lämpar sig bättre som övningsuppgifter för dem. 

De mest oerfarna åklagarna kan dock i utbildningssyfte tilldelas även ärenden som i sig hör till NOTO. Dessa ska handläggas under behörig handledning utanför NOTO. Ärenden som gäller begränsning av förundersökning ska emellertid inte tilldelas de mest oerfarna åklagarna för avgörande, i annat fall än under handledning av en tillräckligt erfaren åklagare.
Om handläggningen av ett mål eller ärende som lämpar sig för NOTO till exempel har krav som gäller språkkunskap, vilka inte kan uppfyllas inom NOTO, ska det styras för handläggning utanför NOTO. 

4.2 Huvudsyssla    

För att kunna särskilja ärenden som ska skötas av NOTO-åklagare tillräckligt väl från övriga ärenden, och för att åklagare som sköter andra ärenden samtidigt ska kunna befrias från skötseln av ärenden som hör till NOTO-åklagare, ska NOTO-åklagarna sköta sin uppgift som huvudsyssla. 
NOTO-åklagarna får inte avsiktligt tilldelas andra ärenden än sådana som hör till dem enligt kapitel 3.

En NOTO-åklagare kan dock efter eget gottfinnande handlägga annat mål som av misstag styrts till NOTO, såvida detta inte äventyrar uppnåendet av de mål som ställts för NOTO eller förlänger den i kapitel 5.1 avsedda maximihandläggningstiden för NOTO-mål, och om det vore oändamålsenligt att överlämna målet bort från NOTO.

Huvudsysslan förverkligas endast om de åklagare som utsetts till uppgiften befrias från skötseln av andra ärenden helt under en tillräckligt lång, oavbruten tid. 
En åklagare som övergår till NOTO ska befrias från alla brottmål som han eller hon tilldelats senast i början av mandattiden, även från mål som är anhängiga i tingsrätten. Om den åklagare som övergår till NOTO har ett mål anhängigt i hovrätten eller högsta domstolen, kan åklagaren sköta målet under sin NOTO-mandattid, om överlämnandet av målet till en annan åklagare skulle vara klart oändamålsenligt.  

Domstolen ska utan dröjsmål underrättas om till vilken åklagare de ärenden, som åklagaren som övergår till NOTO har anhängiggjort, har överlämnats. På så sätt blir domstolsbehandlingen så smidig som möjligt. 

4.3 Övergångsskede    

Arbetsinsatsen för en åklagare som övergår till NOTO ska under en längre tid före mandattidens början riktas starkt mot att sköta sammanträden, avgöra ärenden som behandlas i bötesförfarande och utförande av åtalsprövning i sådana mål, där de kommande sammanträdena på ett ändamålsenligt sätt kan överlämnas till andra åklagare i enlighet med 21 § i åklagarmyndighetslagen. 

På detta sätt blir så få arbetsdryga sammanträden som möjligt kvar för de övriga åklagarna efter den åklagare som övergår till NOTO. 

4.4 Mandattidens längd    

Uppnåendet av de mål som ställts för NOTO förutsätts att åklagarens mandattid inom NOTO är tillräckligt lång. NOTO-åklagarna ska sköta uppgiften tillräckligt länge som huvudsyssla utan andra belastningar. De ska också hinna skaffa god yrkeskompetens för uppgiften och tillämpa den tillräckligt länge i praktiken. En tillräckligt lång mandattid är viktig också med tanke på ett fungerande myndighetssamarbete. 

En längre mandattid underlättar också den övergripande organiseringen av verksamheten inom åklagardistrikten. En alltför intensiv arbetsrotation försvårar tilldelningen av mål under övergångsskedet märkbart. 

Som minimilängd på mandattiden rekommenderas 1,5–2 år. När det gäller teamledare är rekommendationen 3 år.

5. Handläggning av mål

5.1 Handläggningstid    

Inom NOTO avgörs en stor mängd brottmål, uppskattningsvis över 50 % av alla brottmål hos Åklagarmyndigheten. För att kunna kontrollera ärendemängden, ska NOTO-ärendena avgöras skyndsamt. Målet är att åklagaren ska avgöra ärendet inom en månad från det att målet inkommit till Åklagarmyndighetens datasystem. 
Denna målsättning gällande maximihandläggningstid kan överskridas om det är nödvändigt av en orsak som gäller en behörig handläggning av målet. Sådana orsaker är till exempel inledande av förlikningsförfarande eller utförande av tilläggsundersökning.

5.2 Gemensam handläggning av mål

5.2.1 Allmänt    

Riksåklagarens allmänna anvisning om registrering av brottmål med saksamband RÅ:2015:5 rörande förening av brottmål iakttas i tillämpliga delar även inom NOTO. 

Man ska sträva efter att mål, som gäller samma brottsmisstänkt/svarande, förenas i normal ordning så att de kan behandlas gemensamt i domstol. Målen kan också handläggas skilt för sig, om det är ändamålsenligt på grund av orsaker som gäller handläggningen av åtal. 

En gemensam handläggning av mål möjliggör utdömande av ett gemensamt straff. Då är det totala straffet ofta lindrigare än när målen handläggs skilt för sig. Å andra sidan kan gemensam handläggning även till exempel leda till fängelsestraff, trots att bötesstraff skulle utdömas i målen om de behandlades separat.

Om målen förenas i ett så tidigt skede som möjligt blir straffprocessen effektivare. Då finns det bättre möjligheter till att använda tvångsmedel och svaranden kan stämmas för alla misstänkta brott på en och samma gång.   

Mål bör om möjligt också överlämnas över åklagardistriktens gränser, om det är ändamålsenligt att handlägga dem gemensamt. 
Förenade mål kan utgöra så stora helheter att det är mest ändamålsenligt att handlägga dem utanför NOTO, även om målen skilt för sig skulle vara lämpliga för NOTO.  

5.2.2 Förenande av mål i förundersökningsskedet

Åklagardistrikten ska försöka att med hjälp av förundersökningssamarbete främja förenandet av samma brottsmisstänkts mål redan i förundersökningsskedet, för att målen ska kunna överlämnas för åtalsprövning samtidigt som en helhet. När målen förenas redan i förundersökningsskedet förbättras till exempel möjligheterna att identifiera fall där förundersökningen kan begränsas på konkurrensgrund.  

5.2.3 Förenande med ett mål som är i åtalsprövning

Om målen inte har förenats i förundersökningsskedet, ska de försöka förenas i åtalsprövningsskedet så att de handläggs av samma åklagare, för att målen så väl som möjligt ska kunna styras till gemensam behandling vid domstol. Om det inte är ändamålsenligt att förena målen med tanke på handläggningen av åtalen, ska målen handläggas skilt för sig.

Om ett mål som inkommit till NOTO bör förenas med ett mål som är i åtalsprövning hos någon annan åklagare än en NOTO-åklagare, ska även det mål som inkommit till NOTO styras till denna åklagare för handläggning. 

Om det enkelt kan ses genast att det nya målet kommer att leda till ett beslut om åtalseftergift, är det ändamålsenligt att avgöra målet inom NOTO. 

5.2.4 Förenande med ett mål som är anhängigt vid domstol

Om målen inte kan förenas i åtalsprövningsskedet, eftersom åtal redan väckts i det andra målet, ska det nya mål som inkommit till NOTO om möjligt försöka styras till gemensam behandling med det andra målet vid domstol. Om det inte är ändamålsenligt att förena målen med tanke på behandlingen av åtalen, ska målen handläggas skilt för sig.

Åtalsprövningen i målet görs i första hand inom NOTO. Om åtal väcks i ärendet, ska en anteckning om ett tidigare mål som är anhängigt göras i infoblanketten som skickas till domstolen. På detta sätt kan domstolen styra det nya målet för gemensam behandling. Sammanträdet sköts av den åklagare som avtalat om sammanträdet där det ärende som anhängiggjorts tidigare behandlas. 
Det nya målet kan i andra hand även styras för åtalsprövning till den åklagare som sköter sammanträdet, om det inte är ändamålsenligt att göra åtalsprövningen inom NOTO.

Om det enkelt kan ses genast att det nya målet kommer att leda till ett beslut om åtalseftergift, är de ändamålsenligt att avgöra målet inom NOTO. 

5.2.5 Överlämnande av mål för behandling inom en annan domstols distrikt

I 4 kap. 3 § i lagen om rättegång i brottmål föreskrivs att om någon har begått flera brott, får åtalen för dem alla prövas av den domstol som är behörig att behandla något av åtalen, om det därigenom blir möjligt att snabbare eller lättare döma ut ett gemensamt straff och om det med hänsyn till den utredning som ska läggas fram, rättegångskostnaderna och andra omständigheter anses lämpligt att målet behandlas av den domstolen.

Vid prövningen av huruvida målet ska överlämnas för behandling tillsammans med ett annat mål vid en annan domstol, ska man först försäkra sig om att målet hinner med till den gemensamma behandlingen. 

Om målet som överlämnas inte hinner med till den gemensamma behandlingen, är den aktuella domstolen inte behörig att behandla målet som överlämnas, såvida ingen annan grund som föreskrivs i 4 kap. i lagen om rättegång i brottmål finns för behörigheten, till exempel den åtalades bostadsort. 

5.3 Sammanträden    

5.3.1 Antalet sammanträden

NOTO-åtalsärenden som anhängiggjorts vid domstol är åklagarfria brottmål och i princip kan vilken åklagare som helst sköta sammanträden gällande dem med arrangemang enligt 21 § i åklagarmyndighetslagen. 

Huvudmålet för NOTO är dock att befria andra åklagares arbetstid för skötseln av andra ärenden. Därför ska NOTO-åklagarna sköta merparten av NOTO-sammanträdena. 
En förutsättning för att målet ska uppnås är å andra sidan också att alltför mycket åklagarresurser inte binds till NOTO. Därför kan en del av NOTO-sammanträdena av ändamålsenlighetsskäl anvisas till andra åklagare. Sådana sammanträden är främst notariesammanträden. Även långa avstånd kan vara en grund för att även andra åklagare delvis sköter NOTO-sammanträden. 

I sammanträdesarrangemangen ska dock alltid tas hänsyn till uppnåendet av de mål som ställts för NOTO.

Det rekommenderade antalet sammanträden för NOTO-åklagare är en sammanträdesdag per vecka, för att det ska finnas tillräckligt med arbetstid för behandlingen av ärenden gällande åtalsprövning och begränsning av förundersökning. 

5.3.2 Parternas närvaro vid huvudförhandlingen

Enligt 8 kap. 13 § i lagen om rättegång i brottmål får åklagaren och andra parter delta i muntlig förhandling med anlitande av en teknisk metod för dataöverföring (nedan ”fjärranslutning”), om de samtycker till det och domstolen anser att det är lämpligt. Användningen av fjärranslutning lämpar sig särskilt väl för NOTO-sammanträden.  

NOTO-sammanträden ska föreslås att hållas via fjärranslutning alltid när det är möjligt och ändamålsenligt. Åklagardistrikten ska arbeta aktivt med domstolarna för att NOTO-sammanträden ska kunna hållas via fjärranslutning så ofta som möjligt. Riksåklagarens byrå främjar för sin del att rättegångar hålls via fjärranslutning. 

Åklagardistrikten bör försöka främja även andra processekonomiska tillvägagångssätt. Ett sådant är till exempel att ordna huvudförhandling trots svarandens frånvaro, även om vittnen skulle höras, om förutsättningarna för frånvarobehandling uppfylls. 

6. Arrangemangen inom åklagardistrikten

6.1 Organisationsstruktur
Den ledande distriktsåklagaren utser NOTO-åklagarna inom åklagardistriktet. Han eller hon utser vid behov en eller flera av åklagarna till teamledare. Den ledande distriktsåklagaren utser även en biträdande chef att svara för NOTO inom distriktet. Den biträdande chefen är närmaste chef för NOTO-åklagarna inom distriktet. 

6.2 Antalet åklagare

Huvudmålet med NOTO är att frigöra de övriga åklagarnas arbetstid för skötseln av andra brottmål. Därför ska alla lämpliga ärenden styras till NOTO på ett heltäckande sätt, och ärenden som hör till NOTO får överlämnas till andra åklagare endast av särskilda skäl (mer information om överlämnande finns i kapitlen 4.1 och 5.2.3–5.2.5). De resurser som anvisats till NOTO ska dimensioneras efter detta antal mål. 

Antalet åklagare inom NOTO kan inte ökas på den grunden att även andra ärenden än sådana, som hör till NOTO enligt denna anvisning, styrs till dem. Syftet med funktionen är att koncentrera endast ärenden som hör till NOTO för handläggning till NOTO-åklagarna, som sköter uppdraget som huvudsyssla.  

6.3 Arbetsmängden  

 I chefsarbetet ska det följas upp och säkerställas att arbetsmängden förblir jämlik och rättvis mellan åklagarna. Cheferna ska också se till att antalet avgöranden förblir tillräckligt högt hos alla åklagare. För att uppnå det viktigaste målet för funktionen – att frigöra andras arbetstid för andra uppgifter – förutsätts det att alltför mycket resurser inte binds till NOTO.
När målen gällande antalet avgöranden per åklagare ställs ska åklagarnas individuella egenskaper och arbetshälsan beaktas. Därför ska målet fastställas som ett medelvärde för antalet avgöranden per åklagare. Det faktiska antalet avgöranden per åklagare kan på så sätt i viss mån avvika från varandra. 

Varje åklagardistrikt ställer upp sitt eget mål för medelvärdet för antalet avgöranden per åklagare. När målet ställs upp ska skillnaderna mellan åklagardistrikten i till exempel användningen av personal, som gör upp utkast till beslut, och skötseln av NOTO-sammanträden beaktas. Ju mer personal som gör upp utkast finns tillgänglig, och ju mer de övriga åklagarna sköter NOTO-sammanträden, desto högre blir antalet avgöranden per åklagare. 
Inom alla distrikt ska målet dock vara minst 900 avgöranden per år. 
Riksåklagarens byrå följer upp att arbetsmängden är jämn på riksnivå.  

6.4 Elektroniska metoder

Åklagardistrikten ska använda och utveckla alla tillämpliga elektroniska arbetsmetoder och -system även inom NOTO-funktionerna. Med hjälp av elektroniska metoder ska man starkt sträva efter att åklagare och sekreterare ska kunna utses till NOTO-uppgifter oavsett var de befinner sig geografiskt. 

Platsoberoende möjliggör att personalen utses bland hela åklagardistriktets personal. Samtidigt kan det undvikas att NOTO-turen för till exempel personer som arbetar på mindre verksamhetsställen upprepas alltför ofta.  

Åklagardistrikten ska också genom inbördes samarbete, och vid behov med hjälp från riksåklagarens byrå, främja enhetligheten i elektroniska metoder på riksnivå. Enhetliga tillvägagångssätt har en avgörande betydelse för det praktiska genomförandet av en flexibel resursanvändning, till exempel när NOTO-mål överlämnas mellan distrikten. 

NOTO-mål kan tilldelas åklagarna genast när de inkommit i åklagardistriktets datasystem. Målen kan även under en viss tid hållas i distriktets NOTO-säck/-ar, då åklagarna tar dem för handläggning i den ordning som målen inkommit, såvida ingen särskild grund för brådskande behandling anknyter till målen. 

Användningen av NOTO-säckar förutsätter särskild disciplin hos funktionen, eftersom antalet avgöranden ska vara tillräckligt stort för alla åklagare. Parternas rättskydd får inte heller bli lidande av att målen finns i NOTO-säcken utan en ansvarig åklagare. 

Ett NOTO-mål får vara utan ansvarig åklagare i högst en månad. I sista hand svarar den ledande distriktsåklagaren för att förfarandet är tillbörligt även till denna del. 

6.5 Myndighetssamarbetet

Åklagardistrikten ansvarar inom sina områden för myndighetssamarbetet så att verksamheten inom förundersökningsmyndigheterna, domstolarna och förlikningsväsendet är så kompatibel som möjligt med NOTO. Arbetsmetoderna ska stärka processkedjetänkandet, där respektive aktörs åtgärder främjar följande aktörs uppgifter så att resurserna används effektivt – utan att kompromissa med parternas rättsskydd.

Den övergripande handläggningen av NOTO-mål kan effektiviseras särskilt med ett fungerande förundersökningssamarbete. Med hjälp av förundersökningssamarbetet bör strävas efter att säkerställa, att personens modersmål och processpråk, uppgifter om anlitande av tolk och tolkningsbehov samt parternas kontaktuppgifter (inkl. e-postadress) alltid antecknas i förundersökningsmaterialet. 

Åklagaren ska driva målsägandens privaträttsliga yrkanden som grundar sig på brott alltid när det är möjligt. Genom förundersökningssamarbetet ska man därför också se till att målsägandens yrkanden utreds under förundersökningen med den noggrannhet att åklagaren kan driva dem. 
Det är också ändamålsenligast och enklast att utreda en parts villighet och möjlighet att använda fjärranslutning vid en eventuell rättegång redan i förundersökningsskedet (mer om användning av fjärranslutning ovan i kapitel 5.3.2).

I ärenden som gäller begränsning av förundersökning rekommenderas det att undersökningsledaren och NOTO-åklagaren för en preliminär förhandling innan den egentliga framställan om begränsning görs. Då har åklagaren som gör förundersökningssamarbete möjlighet att få mer information om saken och till exempel styra undersökningsledaren till att vidta ytterligare åtgärder innan framställan om begränsning görs. Vid förhandlingen kan även begränsningsgrunden preciseras. 

Med hjälp av den preliminära förhandlingen är det möjligt att undvika att göra framställningar om begränsning i mål där förutsättningarna för begränsning saknas. Förhandlingarna är också en bra möjlighet att föra nyttiga samtal om riktlinjerna för begränsning på ett allmänt plan.

I förundersökningssamarbetet ska man se till att framställan om begränsning i första hand styrs till den åklagare som fört den preliminära förhandlingen för avgörande. Därför ska namnet på denna åklagare framgå av framställan om begränsning. 

Vid behov kan framställan om begränsning också göras utan en preliminär förhandling. Då styrs framställan om begränsning till vilken som helst av distriktets NOTO-åklagare för avgörande. Det rekommenderas att detta görs endast i rutinfall, där begränsningspraxisen har etablerats. 

7. Samarbetet mellan åklagardistrikten 

De ansvariga personerna på olika nivåer inom åklagardistrikten ska sinsemellan ha ett kontinuerligt och fungerande samarbete mellan distrikten. Med hjälp av samarbetet främjas den nationella enhetligheten i tillvägagångssätt och beslutspraxis. Med hjälp av samarbetet är det också möjligt att bedöma eventuellt behov av att överlämna NOTO-mål mellan distrikten (mer om detta i kapitel 8 nedan).  

De ansvariga personerna inom åklagardistrikten ska vid behov även kontakta NOTO-samordnaren vid riksåklagarens byrå, som för sin del samarbetar med de ansvariga personerna inom distrikten. 

8. Överlämnande av mål mellan åklagardistrikten

Åklagardistrikten kan sinsemellan komma överens om överlämnande av NOTO-mål mellan distrikten. 

Om det är frågan om överlämnande av ett stort antal mål, beslutar riksåklagaren om överlämnandet. Grunden för överlämnandet kan vara till exempel en utjämning av arbetsmängden mellan distrikten eller att minska en allvarlig anhopning inom ett distrikt. 

Riksåklagaren beslutar om överlämnandet på eget initiativ eller på förslag av ledande distriktsåklagare. Ledande distriktsåklagarna ska därmed även bedöma ett eventuellt behov av överlämnande av mål när de har kontakt med varandra. NOTO-samordnaren på riksåklagarens byrå svarar för den praktiska organiseringen av överlämnandet av mål.

En flexibel resursanvändning kan mycket väl förbättras genom att överlämna just NOTO-mål vid behov.  Här kommer i fråga närmast åtalsärenden som föreslås för skriftligt förfarande, vilka förutsätter i allmänhet inte åtgärder av åklagaren längre i domstolsskedet. 

Även åtalsärenden som styrs till huvudförhandling lämpar sig väl att överlämnas mellan distrikten, eftersom deras domstolsbehandling kan skötas via fjärranslutning med domstolens samtycke. I andra hand kan sammanträdet skötas av en åklagare som arbetar på sammanträdesorten, eftersom målen är åklagarfria. I sådana fall sköts sammanträdet i första hand av NOTO-åklagaren. 
Vid behov kan även framställan om begränsning av förundersökning som hör till NOTO styras till ett annat åklagardistrikt för avgörande 

9. Utbildning    

Åklagardistrikten ska se till att tillräcklig utbildning anordnas för personer som utsetts till NOTO. Utbildning ska anordnas även i samarbete med förundersökningsmyndigheterna och domstolarna. 
Riksåklagarens byrå anordnar regelbundet utbildning för åklagare och sekreterare inom NOTO.

10. Statistiken    

För NOTO-ärenden ska följande värden registreras i Sakari-systemet:

– 901 skriftligt förfarande
– 902 begränsning av förundersökning
– 903 övriga åtalsprövningsärenden
Även andra värden kan användas för uppföljning inom åklagardistrikten. Dessa ska överenskommas separat med riksåklagarens byrå.

11. Riksomfattande uppföljning och utveckling av funktionen 

Samordnaren för NOTO-funktionen på riksåklagarens byrå har till uppgift att följa upp och utveckla funktionen, dess nationella enhetlighet och uppfyllandet av mål som ställts upp för den. Samordnaren följer upp utvecklingen av arbetsmängden inom åklagardistrikten och lägger vid behov fram initiativ om överlämnande av mål mellan åklagardistrikten. 
Dessutom verkar samordnaren på riksåklagarens byrå som kontaktperson och sakkunnig i frågor som gäller NOTO.

12. Uppföljning av anvisningen    

Det granskas kontinuerligt hur denna anvisning fungerar. Anvisningen uppdateras vid behov och en särskild granskning görs senast tre år efter att den trädde i kraft. 
Åklagardistrikten ombeds informera NOTO-samordnaren på riksåklagarens byrå om hur anvisningen fungerar och om observationer gällande uppdateringsbehov.

Jukka Rappe
biträdande riksåklagare         

Anssi Hiivala
statsåklagare