Klagomål

Till riksåklagarens byrå kan anföras ändringsprövningsklagomål gällande åklagarens avgörande eller förvaltningsklagan gällande åklagarens förfarande. Båda klagomålen kan göras på samma blankett eller med en fritt formulerad skrivelse. 

Ändringsprövningsklagomål

Genom ändringsprövningsklagomål kan man yrka att riksåklagaren avgör på nytt ett ärende som en åklagare har fattat beslut om. 

Ändringsprövningsklagomål kan anföras till exempel om det finns ett fel i en lokal åklagares avgörande. 

Vem som helst kan anföra ett klagomål som innehåller en ändringsprövningsbegäran. Riksåklagaren bedömer om det finns grunder att ändra åklagarens avgörande.

Enbart den klagandes missnöje med åklagarens beslut är inte en grund för att ta upp ärendet till avgörande på nytt.

Förvaltningsklagan över åklagarens förfarande

Klagomål kan anföras över åklagarens förfarande om åklagaren inte har lagligt och i enlighet med sina skyldigheter. 
Klagomål över åklagarens förfarande kan anföras även om man inte samtidigt kräver ändring i åklagarens beslut. 

Klagomål som gäller lagligheten i åklagarens förfarande kan också anföras hos riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern i statsrådet, vilka övervakar lagligheten i all myndighetsverksamhet. De kan dock inte ändra åklagarnas avgöranden. 

Vad kan ett klagomål leda till?

På basis av en ändringsprövningsbegäran kan riksåklagaren till exempel upphäva åklagarens beslut om åtalseftergift och förordna att åtal ska väckas. 

En förvaltningsklagan som gäller åklagarens förfarande kan leda till att åklagaren ges vägledning om korrekt förfarande eller en anmärkning. En förvaltningsklagan kan också leda till att ärendet överförs till ett tjänstemanna- eller straffrättsligt förfarande. 

Om man på basis av klagomålet måste bedöma om åklagaren eventuellt har gjort sig skyldig till tjänstebrott, överförs ärendet från riksåklagaren till polisen eller till justitiekanslern i statsrådet eller riksdagens justitieombudsman som är åklagare i tjänstebrottsärenden som gäller åklagare.  

Riksåklagarens behörighet

Riksåklagaren har i egenskap av högsta åklagare rätt att på nytt avgöra ett ärende som har avgjorts av en underlydande åklagare.

Riksåklagaren kan också på eget initiativ ta upp en åklagares avgörande eller förfarande till bedömning. 

Tillsyn över andra myndigheter

Riksåklagaren kan övervaka endast de underlydande åklagarnas och åklagarväsendets övriga personals verksamhet. Polisinrättningarna och Polisstyrelsen svarar för tillsynen över polisens verksamhet. Om en polis dock misstänks för brott, leds förundersökningen av en åklagare.

Riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern i statsrådet övervakar lagligheten i alla myndigheters verksamhet.

Läs mer om polisbrottsärenden
 

Hur man anför klagomål

Gör klagomålet med webblanketten. 

Blanketten öppnas på finska, men du kan byta språk via menyn uppe till höger på sidan. Blanketten fungerar genom tjänsten Turvalomake. Klagomålet och dess bilagor kan skickas säkert på nätet, eftersom blanketten fylls i och skickas i krypterad form till Åklagarmyndigheten.

Läs anvisningarna på blanketten och fyll i den noggrant. Du får ett meddelande om hur ditt klagomål har avgjorts till den adress du uppgett. 

Om du av någon anledning inte kan lämna in den elektroniska blanketten kan du skriva ut den och skicka den per e-post till [email protected]. Blanketten kan också skickas per post.

Vid behov kan du också skicka klagomålet per brev eller genom en fritt formulerad skrivelse.