Klagomål

Omprövnings- och andra klagomål

Riksåklagaren kan i egenskap av högsta åklagare efter egen prövning ta upp ett ärende som en lokal åklagare avgjort till ny prövning. Riksåklagaren bedömer huruvida det finns skäl att ändra den lokala åklagarens avgörande. Grunden till omprövning av detta slag kan vara ett klagomål som lämnats till riksåklagaren, vari klaganden yrkar på ändring av ett avgörande som en lokal åklagare gjort.

Vem som helst kan anföra klagomål som innehåller begäran om omprövning. För att ett ärende ska tas till ny behandling krävs emellertid att riksåklagaren anser att en ny behandling är påkallad. Grunden kan vara till exempel att det finns ett fel i den lokala åklagarens avgörande eller att det är nödvändigt att säkerställa att likartade brott behandlas på ett enhetligt sätt. 

Klagomål kan också anföras över en åklagares förfarande även om klaganden inte yrkar på ändring av åklagarens avgörande. I sådana fall ska det avgöras om åklagaren agerat i enlighet med lagen och sina skyldigheter. Sådana klagomål kan anföras hos riksåklagaren, riksdagens justitieombudsman eller justitiekanslern i statsrådet, som övervakar lagligheten i all myndighetsverksamhet.

Riksåklagaren kan också ta upp en åklagares avgörande eller förfarande för behandling på eget initiativ.

Vad kan ett klagomål leda till?

En begäran om omprövning kan leda till exempel till att en lokal åklagares beslut om åtalseftergift upphävs och att förordnande ges om att åtal ska väckas. Det är också möjligt att förordna att förundersökning ska inledas eller fortsättas trots en lokal åklagares tidigare beslut.

Om en åklagare förfarit på ett felaktigt sätt kan åklagaren meddelas en klandrande eller vägledande uppfattning. Åklagaren kan också meddelas en anmärkning eller en skriftlig varning. Om ett förfarande misstänks vara straffbart är det möjligt att förordna att förundersökning ska göras och att åtal för tjänstefel ska väckas.

Målsägandens rätt att väcka åtal

Om åklagaren har beslutat att inte väcka åtal har målsäganden rätt att själv väcka åtal för brottet och på så sätt få ärendet upptaget till domstolsbehandling. Detsamma gäller fall i vilka åklagaren beslutat att förundersökning inte görs eller att en förundersökning avbryts eller läggs ned.

Övervakning av andra myndigheter

Riksåklagaren kan endast övervaka verksamheten av åklagarna som är underställda riksåklagaren och av åklagarväsendets övriga personal. Polisens verksamhet övervakas av polisinrättningarna och Polisstyrelsen. Om en polisman misstänks för ett brott, är det dock en åklagare som leder förundersökningen i ärendet.

Riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern i statsrådet övervakar lagligheten av alla myndigheters verksamhet.
+ länk till sidan om polisbrottsärenden.

Klagomål

Klagomål ska anföras skriftligen och klagoskriften ska skickas till riksåklagarens byrå. I klagoskriften ska ärendeförloppet beskrivas i korthet:

• vilket beslut eller förfarande är det som klaganden anser vara fel
• på vilket sätt det är felaktigt  
• vad klaganden önskar att ska åtgärdas i ärendet

Det är önskvärt att foga de beslut eller andra handlingar som gäller ärendet till klagomålet. Klagoskriften ska alltid förses med klagandens underskrift och kontaktinformation.

Den som vill anföra klagomål kan använda vidstående pdf-formulär som hjälp:
Formulär för klagomål till riksåklagaren (pdf, 153 kB)

Klagoskriften kan skickas per e-post eller post. Den kan också lämnas till Riksåklagarämbetets registrator. Klagomål eller klagomålets bilagor kan inte lämnas in på ett usb-minne. 

E-postmeddelandets och de bifogade filernas sammanlagda storlek får vara högst 20 Mb. Det är också möjligt att skicka skyddad e-post.

Avgörandet skickas till klaganden per e-post eller post.  Bifogade handlingar som skickats per post returneras till klaganden.

Kontaktinformation av riksåklagarens byrå