Riksåklagarens byrå
Riksåklagarens byrå svarar som centralförvaltningsenhet för verksamhetsförutsättningarna vid hela Åklagarmyndigheten och sköter riksåklagarens stabsfunktioner.
Riksåklagarens byrå har som uppgift att
- utnämna ledande distriktsåklagare, specialåklagare och distriktsåklagare
- styra och utveckla Åklagarmyndigheten och åklagarverksamheten
- svara för att Åklagarmyndighetens verksamhet är resultatrik
- övervaka att åklagarnas verksamhet är lagenlig och enhetlig
- ha hand om Åklagarmyndighetens allmänna förvaltning, kommunikation och utbildning
- sköta det nationella och internationella samarbetet inom sitt verksamhetsområde
- svara för ordnandet av verksamheten för de åklagare som är undersökningsledare när en polisman misstänks ha begått ett brott.
Lag on Åklagarmyndigheten
Statsrådets förordning om Åklagarmyndigheten 798/2019
Arbetsordning för Åklagarmyndigheten
Riksåklagarens byrå leds av riksåklagare. Som hennes ställföreträdare fungerar biträdande riksåklagare. I byrån arbetar även statsåklagare, byråpersonal samt sakkunniga som sköter uppgifter inom personal- och ekonomiförvaltning, kommunikation, utbildning och utveckling samt internationell verksamhet. Allt som allt arbetar ungefär 50 personer vid byrån.
Brott mot yttrandefriheten
Enligt lagen om yttrandefrihet beslutar riksåklagaren om åtal ska väckas alltid när det är fråga om brott som grundar sig på innehållet i ett publicerat meddelande och som hör under allmänt åtal. I praktiken avgörs ärenden som gäller yttrandefrihet av biträdande riksåklagaren. Typiska brott mot yttrandefriheten i vilka riksåklagaren har uteslutande åtalsrätt är hets mot folkgrupp, brott mot trosfrid och offentlig uppmaning till brott samt chefredaktörsförseelser i anslutning till dessa.
Terroristbrott
Enligt strafflagen beslutar riksåklagaren om väckande av åtal i fråga om terroristbrott. Ett terroristbrott förutsätter alltid ett terroristiskt syfte, till exempel att gärningsmannen haft för avsikt att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller obehörigen tvinga regeringen eller någon annan myndighet i en stat eller en internationell organisation att göra, tåla eller underlåta att göra något.
Om riksåklagaren beslutar att åtal ska väckas för ett terroristbrott bestämmer riksåklagaren också vilken åklagare som skall utföra åtalet.
Under åren 2014–2022 har riksåklagaren väckt tre åtal för terroristbrott.
Polisbrottsärenden
I riksåklagarens byrå behandlas prelimärt alla brottsanmälningar som berör brott som en polisman misstänks ha begått. Enheten för behandling av polisbrottsärenden ansvarar för behandlingen.
Mer om temat på sidan om Polisbrottsärenden
Ändringsprövning och andra klagomål
Riksåklagaren kan på eget initiativ eller exempelvis med anledning av ett klagomål ta upp ett ärende som en underlydande åklagare har avgjort till ny behandling. I dessa s.k. ändringsprövningsärenden är det fråga om att klaganden är missnöjd med resultatet av åklagarens åtalsprövning. Klagomål kan anföras också över andra åklagarförfaranden. Det kan då vara fråga om bedömningen av ett förfarandes laglighet eller innebörden av begreppet god åklagarsed.
Se också: Anvisningar för klagande
Ändringsansökan till högsta domstolen
Hovrättens beslut kan överklagas hos högsta domstolen, ifall högsta domstolen beviljar besvärstillstånd. Åklagare ansöker oftast om ändring i hovrättens beslut i ärenden av prejudikatnatur (40 ärenden per år i medeltal). Ett ärende är av prejudikatnatur ifall lagen eller rättspraxisen inte ger svar på hur ärendet ska avgöras. Genom att ansöka om besvärstillstånd deltar åklagarna i utvecklandet av rättspraxis.
Statsåklagarna bereder föreslagna besvärstillståndsansökningar och besvär som lämnas in till högsta domstolen tillsammans med ärendets ansvarige åklagare. Efter beredandet framför statsåklagaren besvärstillståndsansökningen och besväret för riksåklagaren, som beslutar om deras inlämning till högsta domstolen.
Riksåklagaren representerar åklagarna även i andra ärenden hos högsta domstolen.