Riksåklagarens allmänna anvisningar
Varje åklagare har självständig åtalsrätt i de ärenden han handlägger. Enligt lagen kan riksåklagaren ändå ge anvisningar, med vilka man strävar till att åklagarverksamheten skulle göras enhetligare och mera ändamålsenlig.
Se riksåklagarens allmänna anvisningar
Riksåklagaren kan i egenskap av högsta åklagare efter egen prövning ta upp ett ärende som en lokal åklagare avgjort till ny prövning. Grunden till omprövning av detta slag kan vara ett klagomål som lämnats till riksåklagaren, vari klaganden yrkar på ändring av ett avgörande som en lokal åklagare gjort.
Verksamhet och ekonomi
Centrala planer för statens resultatstyrning är resultatavtal och budgeten, som riksdagen beslutar om. De viktigaste uppföljningsuppgifterna är bokslutet, i synnerhet den tillhörande verksamhetsberättelsen, samt ministeriets ställningstagande till bokslutet och verksamhetsberättelsen.
Resultatavtal och bokslut
Åklagarväsendet ingår varje år ett resultatavtal med justitieministeriet. Med avtalet fastställs de grundläggande uppgifterna och målen, verksamhetens effektivitet och resultat samt personalresurserna och anslagen för den följande planperioden på fyra år.
Budget
Åklagarväsendet lämnar sitt förslag till följande års budget till justitieministeriet i månadsskiftet mars–april. Justitieministeriet framför sin syn på budgeten till finansministeriet utifrån det förslag som åklagarväsendet lämnat in. Riksdagen fastställer statsbudgeten under hösten.
Läs mer om verksamhet och ekonomi
Tietoa Syyttäjälaitoksesta
Åklagare är en statlig myndighet, vars uppgift är att ett i lagen angivet straff följer av ett brott som begåtts. Åklagarna är oberoende och självständiga lagskipare i besluten de fattar i sina åtalsärenden.
Åklagarmyndigheten är en central aktör i behandlingskedjan av brottsärenden och är som enda myndighet delaktig i samtliga skeden brottsärendets behandling.