Behandling av brottmål
Behandlingen av ett brottmål består av fyra faser: förundersökning, åtalsprövning, domstolsbehandling och verkställighet av straff. De olika faserna är inte helt fristående från varandra. De hänger samman och bildar brottmålets behandlingskedja. Förundersökningsmyndigheterna, åklagaren, domstolarna och verkställighetsmyndigheterna ansvarar för de uppgifter som ingår i kedjan. Dessa myndigheter samarbetar med varandra för att brottmålet ska kunna behandlas så högklassigt och skyndsamt som möjligt.
Behandlingsfasernas helhet kallas för straffprocess. Målet med processen är att ställa den som begått ett brott till svars för sin gärning.
Åklagarens roll
Av de olika myndigheterna är det åklagaren som har den mest omfattande rollen i en straffprocess. I behandlingskedjan utsträcker sig åklagarens roll från förundersökningen till domstolsbehandlingen. Åklagaren kan också själv förelägga ett bötesstraff för lindrigare brott.
Åklagarens uppgifter har särskild betoning på åtalsprövningen och domstolsbehandlingen. Vid åtalsprövningen fattar åklagaren beslut om vilka mål han eller hon för till domstolsbehandling på basis av ett väckt åtal. I en rättegång ska åklagaren bevisa att det brott som beskrivs i åtalet har begåtts.
Åklagaren sköter också om att förundersökningen, som görs före åtalsprövningen, blir utförd i tillräcklig omfattning. I mer krävande brottmål sätter sig åklagaren in i ärendet redan när förundersökningen inleds. Åklagaren kan också på undersökningsledarens framställan lägga ned en förundersökning före åtalsprövningsskedet.
När en polisman misstänks för brott har åklagaren en särskilt framträdande roll vid förundersökningen. Då fungerar åklagaren också som undersökningsledare, som leder förundersökningen.
Åklagaren utför åtalsprövningen med stöd av den utredning som inhämtats genom förundersökningen. Åklagaren avgör huruvida han eller hon väcker åtal för det misstänkta brottet eller inte.
Åklagaren är en oberoende och självständig lagskipare i fråga om sina avgöranden.
Riksåklagarens allmänna anvisningar
Varje åklagare har självständig åtalsrätt i de ärenden han handlägger. Enligt lagen kan riksåklagaren ändå ge anvisningar, med vilka man strävar till att åklagarverksamheten skulle göras enhetligare och mera ändamålsenlig.
Se riksåklagarens allmänna anvisningar
Genvägar
- Parter i ett brottmål
Den brottsmisstänkte och åtalade, målsägande och vittnet
- Rättegång i brottmål
Stämning, rättegång, skriftligt förfarande, sökande av ändring
- Preskription av åtalsrätten
Information om medling i brottmål
- Klagomål
Information om omprövnings- och andra klagomål
Webbplatsöversikt
- Framsida
- Behandling av ett brottmål
- Åklagarmyndigheten
- Jobba hos oss
- Aktuellt
- Kontaktinformation