Åklagarväsendets organisationsreform

Åklagarväsendets verksamhet och organisation reformerades och det fungerar som ett enda ämbetsverk 1.10.2019, i stället för Riksåklagarämbetet och 11 lokala åklagarämbeten. Det nya ämbetsverket Åklagarmyndigheten består av en centralförvaltningsenhet (riksåklagarens byrå) och fem åklagardistrikt, nämligen Norra Finland, Östra Finland, Västra Finland, Södra Finland och Åland.

Åklagardistrikten sköter den operativa åklagarverksamheten i sina distrikt. Centralförvaltningsenheten ansvarar bland annat för styrningen, utvecklingen och övervakningen av åklagarväsendet och åklagarverksamheten.

Åklagarmyndighetens organisation

Åklagardistrikt och verksamhetsställen från och med 1.10.2019. Södra Finlands åklagardistrikt: Borgå, Esbo, Helsingfors, Lojo, Raseborg, Träskända och Vanda. Västra Finlands åklagardistrikt: Björneborg, Jyväskylä, Karleby, Raumo, Seinäjoki, Tammerfors, Vasa och Åbo. Östra Finlands åklagardistrikt: Idensalmi, Joensuu, Kouvola, Kotka, Kuopio, Lahtis, S:t Michel, Tavastehus och Villmanstrand. Norra Finlands åklagardistrikt: Brahestad, Ivalo, Kajana, Kemi, Kuusamo, Rovaniemi, Sodankylä, Uleåborg och Ylivieska. Ålands åklagardistrikt: Mariehamn.

Reformens mål och centrala innehåll

Syftet med reformen av åklagarväsendet är att utveckla dess verksamhet och öka produktiviteten. På så sätt kan åklagarväsendet förverkliga det straffrättsliga ansvaret så att medborgarnas rättsskydd inte försvagas trots allt knappare resurser. Förenhetligandet av åklagarverksamheten syftar också till att förbättra likabehandlingen av medborgarna.

De brottmål som kommer till åklagarna blir allt mer krävande. Man kommer att svara på de krävande brottmålen och den därmed ökade arbetsmängden genom att satsa på kompetensutveckling och göra handläggningen av ärenden effektivare. När snabb hantering av brottmål infördes på riksnivå i höst kan resurserna bättre inriktas på krävande brottmål.

Stödfunktionerna utvecklas och koncentreras så att de bättre kan stödja åklagarväsendets arbete. Här utnyttjas de möjligheter som digitaliseringen ger.

Även specialiståklagarsystemet utvecklas. Reformen av specialiståklagarsystemet syftar till att säkerställa att hanteringen av de mest krävande brottmålen håller hög kvalitet och sköts effektivt. Därtill vill man säkerställa att specialiståklagarnas kompetens utnyttjas allmänt inom åklagarväsendet och att åklagarväsendets sakkunskap och situationsbild är på en hög nivå.

Dessutom utvecklas specialiseringen av erfarna mångkunniga åklagare som arbetar med grundläggande åklagaruppgifter.

Dokument

Lag om Åklagarmyndigheten 32/2019
Statsrådets förordning om Åklagarmyndigheten 798/2019
Presidenten stadfäste lagen om Åklagasmyndigheten 11.1.2019
Åklagarväsendet omorganiseras och är fr.o.m. oktober 2019 en enda myndighet (JM:s pressmeddelande 10.1.2019)
Regeringens proposition (17/2018) till riksdagen med förslag till lag om Åklagarmyndigheten
Regeringen föreslår att åklagarväsendet ombildas till en enda myndighet (JM:s pressmeddelande 15.3.2018)
Nytt förfarande för snabb handläggning av brottmål tas i bruk inom åklagarväsendet (pressmeddelande 11.1.2018)
Riksåklagarens beslut: revidering av specialåklagarsystemet
Lagberedningsprojekt på justitieministeriets webbplats (på finska)
Reform av åklagarväsendets organisation. Sammandrag av remissvaren
Arbetsgruppens betänkande: Organisering av åklagarväsendet (JM)
Riksåklagarväsendets utredning Ett förnyande och enhetligt åklagarväsende (på finska)

Organisering

Justitieministeriet var ansvarigt för beredningen av lagstiftningen om reformen av åklagarväsendet. Riksåklagarämbetet ansvarade för den övriga planeringen och genomförandet av reformen.

Riksåklagaren tillsatte 1.7.2016 ett internt projekt inom åklagarväsendet för att utarbeta en plan för utvecklingen av verksamheten. Beredningsuppgiften delades mellan tre planeringsgrupper: ledning och styrning, brottmål och stödfunktioner. Alla planeringsgrupper hade representanter för åklagarämbetena, Riksåklagarämbetet och olika yrkesgrupper. De förändringar i informationssystemet som reformen förutsätter utreds av ICT-gruppen som leds av statsåklagare Johanna Hervonen.

Planeringsgruppen för ledning och styrning leddes av ledande häradsåklagare Harri Lindberg (Åklagarämbetet i Helsingfors) och statsåklagare Ritva Sahavirta (Riksåklagarämbetet),

planeringsgruppen för brottmål av häradsåklagare Kosti Kurvinen (Åklagarämbetet i Österbotten) och häradsåklagare Eija Velitski (Åklagarämbetet i Helsingfors) samt

gruppen för stödfunktioner av ledande sakkunnig Henrika Räsänen (Riksåklagarämbetet) och ledande häradsåklagare Jarmo Toivola (Åklagarämbetet i Salpausselkä).


Utgångspunkter för reformen

Riksåklagaren tillsatte 29.5.2015 utredare för att utreda omorganiseringen av åklagarväsendet antingen enligt modellen med fyra ämbetsverk eller ett ämbetsverk. Syftet med utredningen var att granska reformen av åklagarväsendet i synnerhet utifrån verksamhetens utgångspunkter. Utredarna föreslog ett ämbetsverk som ny organisationsmodell. Utredningen var på omfattande remiss, varefter den överlämnades till justitie- och arbetsminister Jari Lindström 7.4.2016.

Minister Lindström beslöt 24.5.2016 att åklagarväsendet ska organiseras som ett ämbetsverk.

Justitieministeriet tillsatte 24.5.2016 ett projekt, vars uppgift var att bereda ändringen av lagen om åklagarväsendet (439/2011) och de relaterade förordningarna.

Tidtabell

Presidenten stadfäste lagen om Åklagasmyndigheten 11.1.2019. 

Riksdagen godkände 27.11.2018 lagförslagen 1–12 i proposition RP 17/2018 rd.

Snabb hantering av brottmål påbörjades i full skala i hela landet 1.9.2018.

Regeringen överlämnade ett förslag (RP 17/2018)Öppnar i nytt fönster till lag om Åklagarmyndigheten till riksdagen i mars 2018.

Åklagarmyndigheten börjar sin verksamhet som ett ämbetsverk den 1 oktober 2019.

Webbplatsöversikt