Åklagarmyndighetens historia

Från början av Finlands självständighet fram till slutet av november 1997 var det justitiekanslern som skötte uppgiften som den högsta åklagaren i landet. Det egentliga åklagararbetet utfördes av stadsfiskalerna och av länsmännen, som ingick i polisförvaltningen. Länsmännen ansvarade också för brottsutredningen, verkställigheten av straffen och utsökningen.

I åklagarsystemet fanns också en mellannivå, länsåklagarna. Denna uppgift sköttes av länspolisråd och polisinspektörer, även om största delen av åtalen drevs av biträdande polisinspektörer.
Sammantaget var det principiellt problematiskt att polisen verkade som åklagare.

Även justitiekanslerns roll som högsta åklagare var problematisk eftersom han utöver åklagarna också övervakade domstolarna och advokaterna. Dessutom hade justitiekanslerns uppgifter vid statsrådet en nära anknytning till den högsta politiska beslutsfattningen och till utövandet av den verkställande makten, vilket var i viss utsträckning problematiskt.

 

Dags för reform av åklagarväsendet

Det egentliga initiativet till reformen kom från justitiekansler Jorma S. Aalto, som föreslog statsrådet 1993 att åklagarväsendets mellannivå och högsta nivå skulle organiseras om. Riksdagens justitieombudsman Jacob Söderman hade framfört samma ståndpunkt i verksamhetsberättelsen för året innan.

I verkligheten hade åklagarväsendet redan genomgått ett antal stora förändringar på 1990-talet, innan det blev självständigt.

I anslutning till häradsreformen under 1990-talets första hälft hade de 233 åklagardistrikten sammanförts till 95 härad. Vart och ett av dessa härad fick polis-, åklagar- och utsökningsenheter som arbetade så självständigt som möjligt. Med häradsreformen år 1996 infördes i sin tur 13 häradsåklagarämbeten, 60 åklagaravdelningar vid häradsämbetena och landskapsåklagarämbetet i landskapet Åland

Strax innan åklagarväsendet blev självständigt, år 1997, stiftades en ny lag om rättegång i brottmål. Denna lag förändrade åklagarnas ställning genom att åklagaren blev en central aktör i straffprocessen.

Det självständiga åklagarväsendet inledde sin verksamhet 1997

Det självständiga åklagarväsendet grundades den 1 december 1997. Den tidigare organisationen med tre nivåer ersattes med en organisation med två nivåer, som utgjordes av Riksåklagarämbetet som centralförvaltning och 78 lokalenheter runt om i landet. Riksåklagaren blev den högsta åklagaren. Riksåklagarämbetet inledde sin verksamhet i hörnet av Bulevarden och Albertsgatan i Helsingfors.

Justitiekanslersämbetets åklagaravdelning lades ned och största delen av avdelningens tjänstemän flyttades till Riksåklagarämbetet. Åklagarna började arbeta på heltid och deras oberoende tecknades i grundlagen.

Fortsatt utveckling av åklagarämbetet

Utvecklingen av åklagarorganisationen fortsatte strax efter att åklagarämbetet grundats.

1.1.2003 grundades 16 samarbetsområden inom åklagarväsendet, skapades systemet med nyckelåklagare som anknöt till åklagarnas specialiering och utvecklades bland annat biträdande åklagarnas och regiongruppernas verksamhet.

1.4.2007 reformerades lokalorganisationen genom att grunda 15 regionala åklagarämbeten. Åklagarämbetena i Fastlandsfinland samlades till större helheter.

1.1.2010 grundades vid Riksåklagarämbetet ett utredningsteam för polisbrottsärenden (i dag Enheten för behandling av polisbrott), som utreder brott för vilka poliser är misstänkta.

1.1.2011 minskades antalet åklagarämbeten till 13 och 1.1.2014 till 11.

År 2016 inleddes planeringen av en ny, ännu mer enhetlig organisation. Målet med reformen var att utveckla åklagarämbetets verksamhet och öka produktiviteten på så sätt att medborgarnas rättsskydd inte försämrades trots åklagarväsendets minskande resurser.

27.11.2018 antog riksdagen den nya lagen om åklagarämbetet. Samma år fyllde utbildningen av åklagare, som utvecklats redan under Justitiekanslersämbetets ledning, 40 år.

I den stora organisationsändring som träder i kraft 1.10.2019 slås alla åklagarämbeten och Riksåklagarämbetet samman till ett enda ämbetsverk som har namnet Åklagarmyndigheten. Riksåklagarämbetet blir riksåklagarens byrå. Tjänstebeteckningen häradsåklagare ändras till distriktsåklagare.

Riksåklagare
Matti Kuusimäki 1.10.1997–28.2.2010
Matti Nissinen 1.3.2010–24.1.2018
Raija Toiviainen 1.8.2018–

Biträdande riksåklagare
Martti Jaatinen 1.12.1997–31.5.2002
Jorma Kalske 1.7.2002–30.6.2016
Raija Toiviainen 1.7.2016–31.7.2018
Jukka Rappe 1.1.2019–

Källor: Krönikan om åklagarämbetet Tjugo år på rättens sida, samt tidningen Akkusastoori

Kaksikymmentä vuotta rikosvastuun puolesta – Tjugo år på rättens sida

Det nuvarande åklagarväsendet firade 1.12.2017 sin 20-årsdag. Riksåklagarämbetet publicerade krönikan Kaksikymmentä vuotta rikosvastuun puolesta – Tjugo år på rättens sida jubileumsåret till ära.

Publikationen är en slags tidebok om det moderna åklagarväsendet och också om åklagarna. I krönikan har betraktats olika funktioner, händelseförlopp och förändringar, som har dominerat åklagarväsendets två första årtionden.

Författaren är kommunikationschef Teuvo Arolainen, som tidigare länge var rättsredaktör på Helsingin Sanomat. En redaktion har styrt och stött skrivandet. Till redaktionen har hört som ordförande Matti Nissinen samt som medlemmar Matti Kuusimäki, Jorma Äijälä, Kirsti Jakobsson, Aira Laari, Heikki Lehto, Tanja Lahti och Raija Toiviainen, som våren 2017 blev ordförande för redaktionen.

Åklagarväsendets krönika: Kaksikymmentä vuotta rikosvastuun puolesta – Tjugo år på rättens sida (pdf, 7.22 Mt)