Polisbrottsärenden

Brott som en polisman misstänks ha begått

När en person i polistjänst misstänks eller påstås ha begått ett brott är åklagaren undantagsvis undersökningsledare i förundersökningen – inte förundersökningsmyndigheten, såsom i andra brottmål. 

Åklagaren är alltid undersökningsledare om brottsmisstanken gäller händelser i samband med polisens tjänsteuppdrag.  Åklagaren kan leda förundersökningen även till den del det i ärendet utöver en polisman finns någon annan misstänkt, om det är ändamålsenligt med tanke på utredningen av ärendet. Om det brott som en polisman misstänks ha begått har begåtts utanför tjänsteuppdrag, kan åklagaren enligt egen prövning låta förundersökningsmyndigheten sköta förundersökningen. Undersökningsarrangemangen i brott som en polisman misstänks ha begått föreskrivs i 2 kap. 4 § i förundersökningslagen.

Utredningen av polisbrottsärenden sköts av utredare i centralkriminalpolisens polisbrottsgrupp under ledning av åklagarundersökningsledarna. 

Polisbrottsenheten

Förundersökningen och åtalsprövningen i polisbrottsärenden koncentreras från och med den 1 oktober 2024 till den polisbrottsenheten som inrättats vid riksåklagarens byrå. Årligen har cirka 900–1 000 brottsanmälningar som gäller poliser gjorts och alla anmälningar behandlas vid enheten för polisbrott. Enhetens åklagare sköter i allmänhet också åtalsprövningen och utför vid behov åtal i olika rättsinstanser i de ärenden där förundersökning har inletts.

I polisbrottsenheten arbetar en statsåklagare som är chef för enheten, två specialiståklagare, fyra distriktsåklagare och två avdelningssekreterare. 

Förundersökningströskel

Förundersökningsmyndigheten ska göra förundersökning när det på grund av anmälan till den eller annars finns skäl att misstänka att ett brott har begåtts (3 kap. 3 § 1 mom. i förundersökningslagen). Innan förundersökningen inleds kan en förutredning göras för att utreda om det finns skäl att inleda förundersökning. Förundersökningsmyndigheten ska vid behov utreda omständigheterna i samband med en misstanke om brott särskilt så att ingen grundlöst behandlas som misstänkt för brott och så att ett beslut om att inte göra förundersökning kan fattas om ärendet kräver det (3 kap. 3 § 2 mom. i förundersökningslagen).

Inledande av undersökning i en situation där maktmedel har använts

Om någon har dött eller skadats allvarligt till följd av att polisen har använt maktmedel i en situation där det i sig har varit befogat att använda maktmedel, är det med tanke på det allmänna intresset och rättsskyddet för dem som är delaktiga i händelsen viktigt att grundligt utreda om det varit ändamålsenligt att använda denna befogenhetsmetod. Polisen kontaktar då undersökningsledaren vid enheten för polisbrott vid riksåklagarens byrå eller den åklagarundersökningsledare som är i beredskap utanför tjänstetid. I dessa fall bedöms alltid om förundersökning ska göras i ärendet.
 

Verksamhetsberättelser för polisbrottsutredning

Verksamhetsberättelse för polisbrottsutredningen år 2023

Överförd till åklagardistrikt betyder att ärendet överförs för behandling till den regionala åklagarundersökningsledaren.

År 2023 var behandlingstid 93 dagar. 

Förfrågningar om beslut som polisbrottsenhet har fattat

Frågor om enskilda och individualiserade beslut i polisbrottärenden kan riktas direkt till enhet för polisbrott: tutkinta.valtakunnansyyttaja.syyttaja(at)oikeus.fi. För mer omfattande material krävs en begäran om information. 

Begäran om information kan skickas per e-post till registratorskontoret vid riksåklagarens byrå valtakunnansyyttaja.syyttaja(at)oikeus.fi.

Om informationssökningen kräver mycket tid, kan lämnandet av information vara avgiftsbelagt. (Justitieministeriets förordning). Priset anges i samband med svaret på begäran om information. 

Annat material gällande ett polisbrott kan beställas direkt från den polisinrättning som gjorde undersökningen, eftersom Åklagarmyndigheten inte arkiverar material.