Medling i brottmål

Medling i brottmål är en avgiftsfri tjänst, genom vilken den brottsmisstänkte och offret för brottet kan mötas genom en opartisk medlares förmedling. Vid medlingen behandlas de psykiska och materiella skador som brottet orsakat offret. Syftet är att nå en för alla parter godtagbar överenskommelse om hur dessa skador ska kunna gottgöras.

Medling är frivillig och förutsätter alltid såväl offrets som den brottsmisstänktes samtycke. Om en part senare återkallar sitt samtycke avbryts medlingen.

Hurdana brott medlas?

Brott som typiskt lämpar sig för medling är misshandel, stöld och skadegörelse, men medling kan användas också vid andra brott under förutsättning att brottet i fråga bedöms lämpa sig för medling. Regeln är att ju grövre ett brott varit, desto sämre lämpar det sig för medling.

Beslut om att ett visst brott ska bli föremål för medling fattas av den lokala medlingsbyrån. Initiativet till medling kan tas av bl.a. den brottsmisstänkte, offret, polisen eller åklagaren. Om offret är en närstående till den brottsmisstänkte, kan bara polisen eller åklagaren ta initiativ till medling. Den egentliga medlingen sköts av en frivillig medlare, som har utbildats för uppgiften.

Vart leder medlingen?

Om parterna i ett brott beslutar sig för medling, gör medlaren upp en skriftlig överenskommelse om detta. Det kan avtalas till exempel om att den brottsmisstänkta erlägger skadestånd till offret.

När det gäller vissa lindriga brott kan den förlikning som uppnåtts genom medling innebära att förundersökningsmyndigheterna avslutar handläggningen av ärendet. Medlingen kan även leda till att åklagaren beslutar om åtalseftergift. Domstolen kan också meddela svaranden domseftergift eller döma svaranden till lindrigare straff.

Se också: Institutet för hälsa och välfärds informationspaket om medling