Den som misstänks för att ha begått ett brott kallas i förundersökningen för brottsmisstänkt och i rättegången för svarande eller åtalad. Den brottsmisstänkte är inte skyldig att medverka till utredningen av det brott som han eller hon misstänks för. Den brottsmisstänkte ska oavsett brottsmisstanken bemötas som oskyldig.
För att utreda brottet kan förundersökningsmyndigheterna, åklagaren och domstolen emellertid rikta flera slags tvångsmedel mot den misstänkta, såsom anhållande, häktning och husrannsakan. Eftersom man med tvångsmedel ingriper i målpersonens grundläggande rättigheter, har om tvångsmedel och om förutsättningarna för att använda dem detaljerat föreskrivits i tvångsmedelslagen.
Åklagarens uppgift är att redan under förundersökningen sörja också för rättsskyddet för den brottsmisstänkte och för andra parter.