Åklagar­myndigheten

När förundersökningen i ett brottmål är klar, överför polisen eller en annan förundersökningsmyndighet*, ärendet till åklagaren.

Åklagaren gör då en åtalsprövning. Det innebär att åklagaren går igenom det material som lämnats av förundersökningsmyndigheten och bedömer om det finns tillräckliga grunder för att väcka åtal.

Om åklagaren väcker åtal behandlas brottmålet i tingsrätten. Förhandlingen hålls antingen vid ett rättegångstillfälle eller, med parternas samtycke, i skriftligt förfarande. Om rättegångsdagen är inte ännu fastställd när åtalet väcks, meddelar tingsrätten detta senare.
Obs! När ärendet har överförts till tingsrätten ska alla frågor om brottmålet riktas till tingsrätten.

Om åklagaren beslutar att inte väcka åtal skickas beslutet till alla berörda parter för kännedom.

Läs mer om Behandling av brottmål.

*Andra förundersökningsmyndigheter är Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten och Tullen.

I genomsnitt tar åtalsprövningen 2–3 månader. Varje ärende är dock olika. Enkla brottmål kan avgöras mycket snabbt, medan mer omfattande ärenden kan ta en längre tid.

Hur lång åtalsprövningen tar påverkas av flera faktorer, till exempel åklagarnas arbetsbelastning, hur omfattande utredningen i brottmålet är och om åklagaren behöver tilläggsinformation för åtalsprövningen.

Enligt lag, vissa brottmål ska behandlas skyndsammare än andra. Det gäller till exempel ärenden där preskriptionen av åtalsrätten närmar sig sitt slut eller ärenden där den misstänkte är under 18 år.

Åklagaren kan ompröva ett beslut om att inte väcka åtal om ny information framkommer som kan påverka ärendet.

Åklagaren har fattat beslutet baserat på det förundersökningsmaterial hen har fått. Därför i första hand kontakta polisen* och begära förundersökningsprotokollet i ärendet. Se att uppgifterna i protokollet är korrekta.

Om du upptäcker att väsentlig information saknas, kan du sedan kontakta den åklagare som fattat beslutet och lämna in kompletterande information.

*Om förundersökningen har genomförts av en annan myndighet än polisen, ska du kontakta den förundersökningsmyndighet som ansvarat för ärendet. Andra förundersökningsmyndigheter är Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten och Tullen.

Du behöver inte alltid närvara personligen i domstolen. I vissa fall kan det vara möjligt att delta i rättegången via fjärrförbindelse, till exempel när avstånden är långa. Du kan fråga den respektive domstolen om möjligheten att delta via fjärrförbindelse. Domstolarnas kontaktuppgifter

Alla övriga frågor som gäller rättegången besvaras av tingsrätten.

Polisen beslutar om körförbudets längd. Polisen förväntar sig i allmänhet att åklagaren fattar beslut i ett bötesärende och bestämmer körförbudets längd efter det. Körförbudets längd är dock minst en månad och högst fem år.

Om polisen har meddelat dig temporärt körförbud i anslutning till ett bötesärende som åklagaren behandlar, dvs. ett strafföreläggande, framskrider ärendet så här: 

Polisen bötfäller dig (bötesyrkande). Därefter skickar polisen bötesyrkandet till åklagaren och åklagaren fattar beslut om böter, dvs. åklagaren utfärdar ett strafföreläggande.  

Du kan läsa mer om strafföreläggandet under frågan om strafföreläggande. 

Åklagaren kan utfärda ett strafföreläggande tidigast två veckor efter att du fått ett bötesyrkande. Detta beror på att den bötfällde alltid har två veckor på sig att lämna in en tilläggsutredning om bötet.

I vissa undantagsfall kan man få tillbaka körkortet innan åklagaren har avgjort bötesärendet. Du kan kontakta polisen om detta. Du kan läsa mer om körförbud på Polisens webbplats.

Om du vill överklaga ett strafföreläggande, bötesföreläggande eller en ordningsbot ska du lämna in besvären skriftligen till tingsrätten på den ort där brottet begicks.

Ett bötesyrkande kan inte överklagas. Du kan dock ge en skriftlig utredning till åklagardistrikt, om det finns någon väsentlig omständighet som kan påverka avgörandet av ärendet.

Mer information om bötesärenden kan du hitta på sidan om bötesförfarande och på Rättsregistercentralens webbplats.