För Åklagarmyndigheten föreslås ett tilläggsanslag på 2,2 miljoner euro i regeringens andra tilläggsbudgetproposition för 2026 som överlämnats till riksdagen. Detta ger lättnad i myndighetens anslagssituation för åren 2026 och 2027, men helhetsbilden för ramperioden 2027–2030 förändras inte.
Utan den nu föreslagna tilläggsfinansieringen skulle Åklagarmyndighetens personalstyrka ha minskat avsevärt från och med 2027. Den uppskattade minskningen skulle ha uppgått till över 70 årsverken, varav åklagarnas andel skulle ha varit över 50 årsverken. Tilläggsanslaget används i huvudsak till att anställa personal i år och nästa år.
Åklagarmyndigheten tackar regeringen för att behovet av att trygga rättsväsendets verksamhetsförutsättningar har identifierats. Samtidigt väcker det oro att tilläggsfinansiering endast riktas till Åklagarmyndigheten och domstolsväsendet på grund av det ökande antalet ärenden som ska behandlas. Övriga centrala aktörer inom rättsvården har blivit utan extra finansiering. I synnerhet för att säkerställa att brottmålsprocessen fungerar smidigt bör finansieringen av hela myndighetskedjan granskas som en helhet, så att flaskhalsar inte uppstår.
Den föreslagna tilläggsfinansieringen löser dock inte finansieringens strukturella underskott på längre sikt. Hela brottsprocesskedjan håller på att hamna i obalans, där den ökande arbetsmängden inte kan hanteras med minskande resurser. Ökningen av inkommande ärenden till åklagarna, tidigare anslagsnedskärningar samt kraftigt stigande ICT-kostnader försvagar avsevärt Åklagarmyndighetens verksamhetsförutsättningar.
Åklagarmyndigheten betonar att finansieringen av rättsväsendet måste stärkas långsiktigt och övergripande för att nå en hållbar lösning.
Tilläggsuppgifter: Riksåklagare Ari-Pekka Koivisto
