RÅ:2009:1 Åklagarens ansökan om besvärstillstånd till högsta domstolen

ALLMÄN ANVISNING TILL ÅKLAGARNA
RÅ:2009:1
Dnr 49/31/08
Given 30.1.2009
Författningsgrund 3 § 2 mom ÅAL, 4 § ÅAL
I kraft 1.2.2009 - tillsvidare

Åklagarens ansökan om besvärstillstånd till högsta domstolen

Olavi Heinonen och Leif Sevón som har verkat som presidenter vid högsta domstolen har på sin tid vid olika tillfällen betonat för riksåklagaren att båda parter, också åklagaren, vid behov skulle söka ändring i hovrättens dom, varvid högsta domstolens prövningsrätt inte skulle begränsas av reformatio in peius -förbudet. I Haaste-tidningen nr 4/2008 som utges av justitieministeriet och brottsförebygganderådet finns en intervju med president Pauliine Koskelo där president Koskelo har behandlat bl.a. förutsättningarna för högsta domstolens styrning av prejudikaten. I intervjun har framförts tankar främst om påföljdsbedömningen, men också tankar om hur åklagarna skulle kunna främja högsta domstolens möjligheter till styrning av prejudikaten. Koskelo har konstaterat att i vissa fall skulle det med tanke på målsättningen vara till nytta om båda parter söker ändring.

År 2002 tillsatte jag en arbetsgrupp vars uppgift bl.a. var att planera metoder med vilkas hjälp man bland de ärenden som åklagarna handlägger kan hitta sådana som duger som prejudikat. Arbetsgruppen gav 13.2.2003 ett betänkande som är publicerat i Riksåklagarämbetets publikationsserie nr 3. Betänkandet är fortfarande aktuellt. Betänkandet finns i Ilona: Syyttäjä/Työvälineet/Mietinnöt ja muistiot/Syyttäjän muutoksenhaun kehittäminen ennakkopäätösluontoisissa asioissa. I betänkandet har man hänvisat till justitierådet Pertti Välimäkis artikel "Om innehållet i besvärtillståndsansökan" vilken hade publicerats på högsta domstolens hemsidor (på finska).

Justitieråd Välimäki har sedermera handlett och utbildat åklagare i ansökan om besvärstillstånd till högsta domstolen. Senast har han hållit ett föredrag i ämnet på åklagarnas grundutbildningsperiod 13.11.2008. Välimäkis presentation "Ansökan om besvärstillstånd till högsta domstolen" finns (på finska) i Ilona i en skriftlig form som är granskad 16.12.2008: Syyttäjä/Työvälineet/Ohjeita ja määräyksiä/Muutoksenhaku korkeimpaan oikeuteen. Där har betydelsen med besvärstillståndssystemet redovisats grundligt och man har gett tydliga anvisningar för hur en bra ansökan om besvärstillstånd skall upprättas. Samtidigt har man i presentationen beskrivit vissa brister i ansökningar om besvärstill-stånd. Sådana brister är tyvärr också bekanta från de ansökningar om besvärstillstånd som åklagarna tillställt Riksåklagarämbetet.

Under senaste tiden har åklagarna tillställt Riksåklagarämbetet några ansökningar om besvärstillstånd till högsta domstolen, vilka har haft sådana brister att man kan dra slutsatsen att inte alla åklagare är vederbörligt insatta i besvärstillståndssystemet. Ansökningar har skickats till Riksåklagarämbetet just före utsatt dag, vilket tyder på att riksåklagarens uppgift som åklagarnas ombud i högsta rätten inte är helt förstådd.

Lagskipare har en betydande nytta av högsta domstolens prejudikat i frågor som lämnar rum för tolkning. Åklagarna är sakkunniga inom straff- och processrätt och har därför förutsättningar att påverka vilka ärenden som förs till högsta domstolen för behandling. Nyttan av högsta domstolens prejudikat än mera omfattande än bara avgörandet i det ifrågavarande enskilda ärendet. Jag anser det viktigt att åklagarna även i detta strama resursläge är medvetna om värdet av prejudikaten och vilken betydelse de har med tanke på rättsvården och åklagarnas roll i utvecklingen av rättspraxisen och på så sätt att de även efter atthovrätten givit sin dom aktivt prövar att ansöka om besvärstillstånd till högsta domstolen. I alla nyckelåklagargrupper är det skäl att behandla justitierådet Välimäkis skrivelse och fundera hur det vore möjligt att hitta ärenden av prejudikatskaraktär från nyckelåklagargruppernas ämnesområde.

Med anledning av det ovanstående förutsätter jag att alla åklagare sätter sig in i ovannämnda arbetsgrupps betänkande och i Välimäkis skriftliga presentation och följer de råd som där framkommer vid ansökan om besvärstillstånd till högsta domstolen.

Då man prövar behovet av att söka ändring i hovrättens dom bör man i god tid kontakta Riksåklagarämbetet för att diskutera huruvida ärendet kunde vara ett prejudikat. De statsåklagare som är dragare för nyckelåklagargrupperna för ifrågavarande specialområden är de naturligaste diskussionspartnerna och de kan erbjuda den hjälp som behövs i ärendet. Om ärendet helt klart inte hör till ett område för en nyckelåklagargrupp är kontaktpersonen på Riksåklagarämbetet åtalsenhetens chef.

Då åklagarna söker ändring i hovrättens dom skall de härefter skicka den till högsta domstolen riktade ansökan om besvärstillstånd till Riksåklagarämbetet senast två veckor före utsatt datum. På så sätt hinner man i tid föredra ärendet för riksåklagaren.

Matti Kuusimäki
Riksåklagaren

Jarmo Rautakoski
Statsåklagaren

Till kännedom
Presidenten vid högsta domstolen
Justitieråd Pertti Välimäki
Presidenterna vid hovrätterna
Finlands advokatförbund/Markku Ylönen