RÅ:2014:1 De lokala åklagarmyndigheternas anmälningsskyldighet

ALLMÄN ANVISNING
RÅ:2014:1
Dnr 18/31/14
30.6.2014
Gäller fr.o.m 1.8.2014 - tills vidare
Upphäver RÅ:2011:1, dnr 16/31/11

Författningsgrund

Riksåklagarämbetet har bland annat till uppgift att styra och utveckla åklagarväsendet, svara för att åklagarväsendets verksamhet är resultatgivande och övervaka att åklagarnas verksamhet är lagenlig och enhetlig (Lag om åklagarväsendet 9 § 439/2011).

Som högsta åklagare och chef för åklagarna ska riksåklagaren bland annat vara åklagare i ärenden som enligt lag ankommer på honom eller henne eller som han eller hon åtar sig, besluta om inlämnandet av en åklagares ansökan om besvärstillstånd till högsta domstolen och främja åklagarverksamhetens rättsliga kvalitet och enhetlighet (Lag om åklagarväsendet 2,2 § och 10 §).

Statsåklagarna är åklagare i de brottmål som från samhällets synpunkt är viktigast samt i ärenden som hovrätten behandlar i första instans, om något annat inte bestäms eller föreskrivs. Dessutom bistår statsåklagarna riksåklagaren vid styrningen, utvecklingen och uppföljningen av åklagarverksamheten (Lag om åklagarväsendet 12 §, Statsrådets förordning om åklagarväsendet 3 § 1390/2011).

Anmälningsskyldighet

För att sköta ovan nämnda uppgifter ska de lokala åklagarna utan dröjsmål underrätta Riksåklagarämbetet om följande ärenden som ska behandlas eller annars kommit till kännedom:

1) Brottmål som är betydelsefullt ur samhällets synpunkt.

2) Brottmål som kan antas väcka stor uppmärksamhet i offentligheten.

3) Brottmål som kan ha allmän betydelse som prejudikat.

4) Brott som en polisman eller en åklagare misstänks ha begått. Vad gäller åklagare anmäls också brott som behandlas i strafforderförfarande. Ärenden som behandlas som ordningsbotsärenden behöver inte anmälas om det inte finns någon särskild orsak att göra det.

5) Brott och hot mot en åklagare på grund av dennes tjänsteutövning eller tjänsteställning.

6) Brottmål eller annat ärende som det av någon annan än en i 1–5 punkterna angiven orsak är skäl att informera Riksåklagarämbetet om.

Förfarande

För ärenden som avses i punkterna 1–6 görs anmälan på anmälningsblanketten som bifogats denna anvisning, vid behov kompletterad med en kopia av brottsanmälan eller en annan redogörelse. Anmälan skickas per e-post, fax eller post. Anmälningar per e-post skickas till Riksåklagarämbetets ämbetspost vksv(at)oikeus.fi.

Anmälan ska göras omedelbart efter att åklagaren har fått kännedom om ärendet och konstaterat, att det är av en sådan art som avses i punkterna 1–6 eller att det finns någon annan grund som förutsätter att Riksåklagarämbetet underrättas om ärendet.

I anmälan ska det nämnas vilken kategori det anmälda ärendet hör under och vid behov ska orsaken redogöras mer i detalj. Anmälan kan även innehålla begäran om åtgärder, till exempel val av rätt åklagarämbete eller förordnande av åklagarpar eller åklagargrupp.

Den åklagare som har tilldelats ett brottmål antingen med anledning av en förhandsanmälan i enlighet med 5 kap. 1 § i förundersökningslagen, framställning om begränsning av förundersökning eller som ärende som tagits upp till åtalsprövning. Den ledande häradsåklagaren ska övervaka att anmälningsförfarandet efterföljs. Han eller hon kan själv göra anmälan redan i det skede då ärendena fördelas.

I anmälan av andra ärenden än brottmål ansvarar ifrågavarande åklagarämbete för anmälan.

För att ledningen av åklagarverksamheten ska kunna ske med beaktande av de krav som lagar och förordningar ställer samt de värderingar som åklagarväsendet har godkänt, förutsätts bland annat att Riksåklagarämbetet har uppdaterad information om ärenden som väsentligt påverkar åklagarväsendets verksamhet.

Syftet med anmälningsförfarandet som avses i denna anvisning är inte enbart att gallra de ärenden som ska behandlas av riksåklagaren eller av statsåklagare, utan också att styra åklagarverksamheten på ett allmänt plan och förmedla information inom åklagarväsendet.

Om ett brottmål stannar att handläggas av den lokala åklagaren utfärdas inte särskilt meddelande från riksåklagarämbetet, men om ärendet upptas till handläggning vid riksåklagarämbetet eller om riksåklagaren vidtar någon annan eventuell åtgärd, meddelas detta utan dröjsmål till den lokala åklagaren. Därför ska den lokala åklagaren i normal ordning fortsätta att sköta åklagaruppgifter i ett ärende för vilket en anmälan gjorts.

Tillämpning av anvisningen

1) Brottmål som är betydelsefulla ur samhällets synpunkt

En anmälan ska göras om brottmål som ur samhällets synpunkt är betydelsefulla. De viktigaste av dessa förordnas att behandlas av statsåklagarna.

Ett brottmål kan vara betydelsefullt ur samhällets synpunkt om det exempelvis är frågan om:

- ett grovt brott som har samband med den organiserade brottsligheten,

- ett brott som orsakat exceptionellt stor person-, miljö- eller förmögenhetsskada eller risk för sådan skada,

- ett tjänstebrott som begåtts av en tjänsteman eller förtroendeman som innehar en betydelsefull ställning,

- ett exceptionellt brott som riktar sig mot en tjänsteman eller mot en person som innehar ett betydelsefullt offentligt förtroendeuppdrag, på grund av dennes tjänste- eller förtroendeuppgift eller -ställning (exempelvis ett brott mot rättsvården),

- ett brott som misstänks ha begåtts av en person som innehar en betydelsefull ställning inom samhället, om det i ärendet ingår drag som kan rubba förtroendet för likställdheten mellan medborgarna eller det straffrättsliga systemets funktion,

- ett brott som kan antas ha politiska eller rasistiska motiv,

- en gärning som har ett särskilt samband med de grundläggande rättigheterna (t.ex. diskriminering, hets mot folkgrupp, annat hatbrott eller s.k. medborgarolydnad),

- ett ärende som har exceptionella internationella eller internationelltpolitiska drag, eller

- en krigsförbrytelse eller ett brott mot humaniteten i enlighet med 11 kap. i strafflagen eller ett brott mot politiska rättigheter i enlighet med i 14 kap. strafflagen.

2) Brottmål som kan antas väcka stor uppmärksamhet i offentligheten

Brottmål som väcker stor uppmärksamhet i offentligheten är ofta också betydelsefulla ur samhällets synpunkt eller kan bli sådana till följd av offentlig debatt. Även om ett ärende inte är betydelsefullt ur samhällets synpunkt, bör riksåklagaren bland annat med tanke på kontakter från representanter för media redan i ett så tidigt skede som möjligt vara medveten om ärenden som i stor utsträckning kommer upp i offentligheten.

Ärenden som väcker stor uppmärksamhet i offentligheten, men som på ovan avsett sätt trots det inte är betydelsefulla ur samhällets synpunkt, kan vara till exempel enskilda särskilt grova, på något sätt exceptionella eller sällsynta brott.

3) Brottmål som kan ha allmän betydelse som prejudikat

Riksåklagaren företräder åklagarna i högsta domstolen. Riksåklagaren deltar vid behov i utvecklingen av den lagstiftning som berör åklagarverksamheten och arbetar för att avhjälpa missförhållanden i lagstiftningen. Det kan finnas behov av att informera hela åklagarkåren om problem och eventuella lösningar som berör tillämpningen av lagen.

Därför har riksåklagarämbetet behov av att få information om ärenden som har prejudikatnatur. Anmälan borde göras omedelbart efter att åklagaren har noterat att ett ärende är av den här typen. Anmälan ska innehålla en kort redogörelse över ärendets prejudikatfråga.

Anmälan ska göras i ärenden som gäller tillämpning av nya och svårtolkade bestämmelser eller linjedragning av principiellt viktig tillämpningspraxis. När denna anvisning träder i kraft och kort därefter kan sådana frågor tänkas dyka upp vid tillämpningen av nya bestämmelser om till exempel åtalsuppgörelse eller förbud mot att utnyttja bevis. Redan en märkbar oenhetlighet inom rättspraxisen kan utgöra skäl att göra en anmälan. Det kan vara fråga om ett ärende av prejudikatnatur också när man är tvungen att pröva tillämpningen av gamla bestämmelser i anslutning till nya kriminella företeelser. Som exempel kan nämnas situationer där den tekniska omgivningen och kriminella metoder utvecklats eller händelser som äger rum i en ny typ av datanätsomgivning.

4) Brott som en polisman eller en åklagare misstänks ha begått

Anmälningsskyldigheten avseende ett brott som avses i denna anvisning och som misstänks ha begåtts av en polisman berör den åklagare som fungerar som åklagare i ärendet. Det är i regel åklagaren vid gärningsortens åklagarämbete som sköter åtalsprövningen och drivandet av åtalet i dessa fall. Om ärendet genom åklagarämbetet överförs till ett annat åklagarämbete till exempel på grund av omständigheter relaterade till åklagarens jävighet, ska Riksåklagarämbetet underrättas om detta.

Den anmälningsskyldighet som tillkommer de åklagare som sköter åklagaruppgifter i brott som begåtts av en polisman regleras utöver denna anvisning av den allmänna anvisningen RÅ:2013:5 som riksåklagaren utfärdat 18.12.2013 (Förundersökning av brott som en polisman misstänks ha begått och anmälning om åklagares beslut i ett sådant ärende).

I ärenden där en åklagare misstänks för brott är det viktigt att trygga en opartisk förundersökning och åtalsprövning samt förtroendet hos allmänheten på samma sätt som när polismän misstänks för brott. Med anledning av möjliga specialarrangemang ska riksåklagaren informeras om alla brott som åklagare misstänks ha begått. Riksåklagaren bör också i egenskap av chef för åklagarna underrättas om sådana fall. Ärenden som gäller åklagares tjänstebrott ska överföras till Riksåklagarämbetet, eftersom de behandlas i hovrätten som första instans med statsåklagare som åklagare.

Anmälningsskyldigheten hos den åklagare som sköter åklagaruppgifterna i brott som misstänks ha begåtts av en polisman eller en åklagare, gäller för åklagarnas del även ärenden som behandlas i strafforderförfarande. Anmälningsskyldigheten gäller inte sådana brott, som en polisman eller en åklagare misstänks ha begått, som behandlas som ordningsbotsärenden, såvida det inte finns särskilda skäl för det.

5) Brott och hot mot åklagare på grund av dennes tjänsteutövning eller tjänsteställning

Ett brott som har riktats mot en åklagare kan även från samhällets synpunkt vara betydelsefullt i den mening som avses i punkt 1.

En anmälan som avses i denna anvisning och som gäller brott mot åklagare på grund av dennes tjänsteutövning görs till Riksåklagarämbetet, när en förhandsanmälan enligt 5 kap. 1 § i förundersökningslagen har fåtts eller när ärendet lämnats till åtalsprövning.

Det finns emellertid skäl att följa upp brott som riktas mot åklagarna även ur andra än straffrättsliga handläggningens perspektiv, så att man inom organisationen har en korrekt och aktuell helhetsuppfattning om hur omfattande och allvarligt problemet är. Hotbilderna kan också förutsätta omedelbara åtgärder för att säkerställa arbetarskyddet. Därför ska alla kända brott och hot mot åklagare utan dröjsmål anmälas till Riksåklagarämbetet enligt riksåklagarens föreskrift för hot- och risksituationer från 21.9.2009 (VKSV dnro 019/34/08).

6) Ärenden som Riksåklagarämbetet av någon annan orsak borde informeras om

Ärenden som ska anmälas utifrån denna punkt kan vara ett brottmål eller ett annat ärende relaterat till ifrågavarande åklagarämbete som ska tillkännages Riksåklagarämbetet.

Om till exempel ett sådant ärende tillkännages en lokal åklagare genom förhandsanmälan enligt 5 kap. 1 § i förundersökningslagen som med stöd av lagen direkt borde behandlas av riksåklagaren eller statsåklagare (t.ex. brott mot yttrandefriheten eller terrorismbrott eller ärende som borde behandlas i hovrätten som första instans) ska Riksåklagarämbetet omedelbart underrättas om detta.

Även ett brottmål som inte avses i punkterna 1–5 ovan och som lämnas till Åklagarämbetet som förhandsanmälan, framställning om begränsning av förundersökning eller överföring till åtalsprövning kan vara förknippade med omständigheter som påverkar åklagarverksamheten på ett mer allmänt plan. Riksåklagarämbetet borde även informeras om ärenden av denna typ.

Det är inte möjligt att på förhand uteslutande uppräkna de ärenden som riksåklagaren eller Riksåklagarämbetet bör känna till. Behovet av information omfattar utöver ovan avsedda brottmål även andra ärenden som bör anses vara betydande med tanke på riksåklagarens eller Riksåklagarämbetets uppgifter, behörighet och påverkningsmöjligheter. De lokala åklagarna förväntas själva vara aktiva och överväga om riksåklagaren eller Riksåklagarämbetet borde informeras om ett ärende. Hela åklagarväsendet har nytta av ett sådant flöde av information.

Uppföljning och utveckling av anvisningen

Det praktiska arbetet visar bäst verkningarna och ändamålsenligheten av denna anvisning. För att anvisningen ska kunna utvecklas vidare, ber jag dem som tillämpar anvisningen att skicka respons och utvecklingsförslag till Riksåklagarämbetets ämbetspost vksv(at)oikeus.fi.

Riksåklagare Matti Nissinen
Statsåklagare Jukka Rappe

Anmälningsblanketten (odt, 0.04 Mt)