RÅ:2015:1 Vissa ärenden som skall anmälas till justitiekanslern eller justitieombudsmannen

ALLMÄN ANVISNING
RÅ:2015:1
Dnr 22/31/14
23.1.2015
Gäller fr.o.m 1.2.2015 - tills vidare
Upphäver RÅ:2000:6, dnr 15/31/00

1 Domare som misstänkta för tjänstebrott

Enligt 110 § 1 mom. Finlands grundlag (731/1999) och 5 § lagen om åklagarväsendet (439/2011) beslutar justitiekanslern eller justitieombudsmannen som särskild åklagare om väckande av åtal mot en domare för tjänstebrott. Övriga åklagare saknar alltså åtalsprövningsrätt i ärenden där domare misstänks för tjänstebrott.

Justitiekanslern har bett förundersökningsmyndigheterna underrätta justitiekanslersämbetet om ärenden där domare misstänks för tjänste-brott. Riksåklagaren, justitiekanslern och justitieombudsmannen har sinsemellan kommit överens om att även åklagarna skall underrätta justitiekanslersämbetet om ett ärende eller en anmälan av detta slag inkommer till åklagaren.

Det är möjligt att ett tjänstebrott som en domare misstänks för ansluter sig till ett ärende som redan är anhängigt hos justitieombudsmannen. Om allmänna åklagaren känner till detta skall anmälan om tjänste-brottsmisstanken mot domaren i stället riktas till justitieombudsmannen och inte till justitiekanslern.

Anmälan sker så att justitiekanslersämbetet eller justitieombudsmannens kansli tillställs alla de uppgifter och handlingar som åklagaren har fått i ärendet.

2 Vissa andra ärenden som hör till justitiekanslerns och justitieombudsmannens laglighetsövervakning

Justitiekanslerns och justitieombudsmannens laglighetsövervakning omfattar domstolar och andra myndigheter samt tjänstemän, offentligt anställda arbetstagare och andra som handhar offentliga uppdrag. Enligt 110 § grundlagen kan justitiekanslern och justitieombudsmannen förordna att åtal skall väckas i ärenden som hör till laglighetsövervakningen. Deras åtalsrätt är således inte begränsad enbart till tjänstebrott utan den bestäms enligt objektet för justitiekanslerns och justitieombudsmannens laglighetsövervakning.

I ovan nämnda ärenden, förutom ärenden som gäller domare, har justitiekanslern och justitieombudsmannen åtalsrätt parallellt med åklagarna. I dessa ärenden tillämpas mellan de högsta laglighetsövervakarna och åklagarna i första hand preventionsprincipen: den åklagare eller laglighetsövervakare som ärendet först har inkommit till skall avgöra det.

Om det av handlingarna eller på annat sätt framgår att ett tjänstebrotts-ärende eller något annat ovan nämnt, till laglighetsövervakningen hänförligt ärende som inkommit till åklagaren för behandling, eventuellt redan kan vara anhängigt hos justitiekanslern eller justitieombudsmannen, skall åklagaren kontakta respektive laglighetsövervakare för att utreda vem som skall behandla och avgöra ärendet. Kontakt bör likaså tas om ett ärende kan ha samband med ett ärende som justitiekanslern eller justitieombudsmannen redan har avgjort.

På motsvarande sätt skall de allmänna åklagarna givetvis kontakta varandra om ett inkommet ärende redan kan tänkas undergå behandling hos någon annan åklagare som är behörig i ärendet.

3 Advokater som misstänks för brott

Enligt lagen om advokater (496/1958) skall justitiekanslern övervaka advokaternas verksamhet. Enligt 6 § 3 mom. har justitiekanslern rätt att anhängiggöra ett tillsynsärende som gäller en advokat om han anser att advokaten inte uppfyller sina förpliktelser. Justitiekanslern har likaså rätt att yrka att Finlands Advokatförbunds styrelse vidtar åtgärder mot en advokat om denne enligt justitiekanslern inte är behörig att vara advokat.

För utförande av de tillsynsuppgifter som ankommer på justitiekanslern är åklagarna skyldiga att underrätta justitiekanslern om åtal, domar samt beslut om åtalseftergift som gäller en advokat, om det misstänkta brottet kan påverka advokatens behörighet som advokat eller är ägnat att nedsätta aktningen för advokatkåren. Samma anmälningsskyldighet för åklagarna gäller rättegångsbiträden med tillstånd (i lagen715/2011).

Anmälan görs genom att tillställa justitiekanslersämbetet en kopia av åtalet, domen eller åtalseftergiftsbeslutet.

Vid beredningen av denna anvisning har justitiekanslern i statsrådet, riksdagens justitieombudsman och Finlands Advokatförbund hörts.

4 Uppföljning och utveckling av anvisningen

Det praktiska arbetet utvisar bäst hurdana följder den här anvisningen medför och hur pass ändamålsenlig den är. För att anvisningen ska kunna vidare utvecklas ber jag dem som tillämpar anvisningen att sända sin respons och sina ändringsförslag till Riksåklagarämbetets ämbetspost ([email protected]).

Riksåklagare Matti Nissinen

Statsåklagare Maarit Loimukoski