RÅ:2023:2 Snabb handläggning av brottmål

ALLMÄN ANVISNING
VKS:2023:2    
Dnro SY/2522/2023
19.12.2023
Gäller 1.1.2024 – tills vidare

Upphäver: VKS:2020:2 Dnro 003/31/19

1 Allmänt 

Snabb handläggning av brottmål (nedan 'NOTO') är en funktion där utsedda åklagare centraliserat handlägger sådana brottmål som anges i kapitel 3 i denna anvisning. NOTO-åklagarna utses till uppgiften för viss tid och de sköter sin uppgift som huvudsyssla. 

Funktionen används inom alla åklagardistrikt förutom Ålands åklagardistrikt.

2 Mål 

Målet med NOTO är att

• frigöra de övriga åklagarnas arbetstid för skötseln av andra brottmål,
• öka enhetligheten och kvaliteten i åklagaravgöranden i NOTO-ärenden samt
• förbättra möjligheterna att utjämna arbetsbördan på riksnivå.

3 Uppgifter

3.1 Ärenden som handläggs

Inom NOTO handläggs sådana 1) åtalsprövningsärenden och 2) framställningar om begränsning av förundersökning, vilka kan avgöras snabbt och där avgörandet inte kräver någon nämnvärd juridisk prövning eller specialkunskap hos åklagaren utöver att ta del av materialet. Andra ärenden som lämpar sig för handläggning inom NOTO är 3) förvandling av samhällstjänst och övervakningsstraff.

3.1.1 Åtalsprövningsärenden

Ärenden som handläggs inom NOTO gäller vanliga brottsärenden som inkommit på annat sätt än genom förhandsanmälan. Ärendena gäller en enskild gärning eller en enkel gärningshelhet med typiskt en eller två brottsmisstänkta. Gärningen kan också ha nekats, och behandlingen av målet vid domstol kan kräva en viss personbevis-ning. Sidantalet i förundersökningsprotokollet överstiger vanligtvis inte cirka 20–30 sidor.  Den ledande distriktsåklagaren ger närmare anvisningar vid behov.

För att NOTO ska kunna uppnå sina mål bör till NOTO styras så många ärenden som möjligt som i fråga om art och omfattning lämpar sig dit.

Även ärenden där den brottsmisstänkte är en person under 18 år kan handläggas inom NOTO, såvida det inte är mer ändamålsenligt att handlägga dem utanför NOTO (till exempel teamet för ungdomsärenden). Utgångspunkten är att ungdomsärenden som gäller gärningar där straffet uppenbarligen blir böter lämpar sig för NOTO. 

Inom NOTO kan också handläggas ärenden som gäller brott som en person under 18 år har utsatts för, såvida det inte är mer ändamålsenligt att handlägga dem utanför NOTO. Ärenden där målsäganden vid gärningstidpunkten varit under 15 år är dock i princip inte lämpliga för NOTO. Också de ärenden som avses i 5 kap. 13 § i lagen om rättegång i brottmål, där huvudförhandlingen i domstolen ska påbörjas inom viss tid från det att målet blev anhängigt, är i princip inte lämpliga för NOTO.

Ärenden där den misstänkte är häktad eller har meddelats förstärkt reseförbud eller reseförbud ska inte styras för handläggning inom NOTO. 

3.1.2 Ärenden gällande begränsning av förundersökning

Framställningar om begränsning av förundersökning avgörs inom NOTO, såvida ärendet inte ska tilldelas en viss åklagare på grund av en förhandsanmälan eller ett redan anhängigt ärende. Begränsningsärenden som kräver specialkunskap ska styras till andra åklagare än NOTO-åklagare för handläggning. 

Även begränsningsärenden där den brottsmisstänkte är en person under 18 år kan avgöras inom NOTO, såvida det inte är mer ändamålsenligt att handlägga dem utanför NOTO (till exempel teamet för ungdomsärenden). Obetydliga ungdomsärenden är i princip lämpliga för NOTO. 

Även begränsningsärenden som gäller brott som en person under 18 år har utsatts för kan avgöras inom NOTO, såvida det inte är mer ändamålsenligt att handlägga dem inom distriktet utanför NOTO. Ärenden där målsäganden vid gärningstidpunkten varit under 15 år är dock i princip inte lämpliga för NOTO. 

Förfarandet vid begränsning av förundersökning behandlas närmare i kapitel 7 i denna anvisning och i riksåklagarens allmänna anvisning om begränsning av förundersökning RÅ:2016:5.

3.2 Styrning av ärenden till NOTO

Med hjälp av myndighetssamarbete ska man sträva efter att förundersökningsmyndigheterna styr rätta ärenden direkt till NOTO. Åklagardistrikten bör utarbeta sållningsanvisningar för förundersökningsmyndigheterna för att underlätta styrningen av sådana ärenden som anges i denna anvisning till NOTO. 

Med hjälp av samarbete ska man också sträva efter att förundersökningsmyndigheten meddelar åklagaren direkt alltid när ärendet är brådskande (t.ex. beslag, preskriptionstiden för åtalsrätt närmar sig, en part i ärendet är under 18 år) eller har saksamband med ett ärende som inkommit tidigare.

Enskilda ärenden som av misstag styrts till andra åklagare än NOTO-åklagare behöver inte överlämnas till NOTO.

4 Arrangemangen inom åklagardistrikten

Den ledande distriktsåklagaren utser en biträdande chef att svara för NOTO inom distriktet. Han eller hon utser också NOTO-åklagarna och -sekreterarna samt vid behov en eller flera av åklagarna till teamledare. Även högskolepraktikanter kan arbeta inom NOTO, de kan till exempel skriva utkast. Sekreterarens roll har specificerats separat.

Cheferna och NOTO-teamlederna ska se till att antalet avgöranden förblir tillräckligt högt hos alla åklagare. För att uppnå målet för funktionen – att frigöra andras arbetstid för andra uppgifter – förutsätts det att alltför mycket resurser inte binds till NOTO.

Vid användning av NOTO-säckar, där åklagarna själva väljer ärenden för handläggning, ska distrikten fästa särskilt uppmärksamhet vid att upptäcka om ett ärende är brådskande, även om ärendet ligger i säcken utan en ansvarig åklagare.  Den ledande distriktsåklagaren ansvarar i sista hand för att förfarandet är tillbörligt.

5 Åklagarna som handlägger NOTO-ärenden

5.1 Erfarenhet och kompetens

NOTO-ärendena utgör cirka hälften av alla brottmål som inkommer till åklagardi-strikten för handläggning. Särskilt i fråga om beslut om begränsning av förundersökning och andra avgöranden om avstående från åtgärder handlar NOTO om en krimi-nalpolitiskt viktig gränsdragning gällande huruvida en mycket betydande del av alla brottsmisstankar som inkommer till Åklagarmyndigheten avancerar i en straffrättslig process eller om de avgränsas utanför den. 

NOTO-åklagarnas kompetens och kvaliteten på avgörandena inverkar på ett betydande sätt på hur parterna upplever att rättsskyddet och straffansvaret förverkligas samt hur det upplevs att den allmänna säkerhetskänslan utvecklas. Inom NOTO be-tonas betydelsen av effektiv avgörandeverksamhet samt ett fungerande myndighetssamarbete av hög kvalitet. Därför bör det finnas tillräckligt med erfarna åklagare inom NOTO. 

Om handläggningen av ett mål eller ärende som lämpar sig för NOTO till exempel har krav som gäller språkkunskap, vilka inte kan uppfyllas inom NOTO, ska det styras för handläggning utanför NOTO.

5.2 Huvudsyssla

För att kunna särskilja ärenden som ska skötas av NOTO-åklagare tillräckligt väl från övriga ärenden, och för att åklagare som sköter andra ärenden samtidigt ska kunna befrias från skötseln av ärenden som hör till NOTO-åklagare, ska NOTO-åklagarna sköta sin uppgift som huvudsyssla. 
En NOTO-åklagare kan dock efter eget gottfinnande handlägga annat mål som av misstag styrts till NOTO, såvida detta inte äventyrar uppnåendet av de mål som ställts för NOTO.

En åklagare som övergår till NOTO ska i samband med övergången befrias från alla brottmål som han eller hon tilldelats, om inte en särskild orsak i ett enskilt ärende kräver annat. Då ska chefen för den person som övergår till NOTO och den ledande biträdande chefen inom NOTO överenskomma om ärendet separat. 

Övergångsskedet ska planeras så att så få arbetsdryga sammanträden som möjligt blir kvar för de övriga åklagarna efter den åklagare som övergår till NOTO.

5.3 Mandattidens längd

För effektiv verksamhet ska NOTO-åklagaren hinna skaffa god yrkeskompetens för uppgiften och tillämpa den tillräckligt länge i praktiken. En tillräckligt lång sammanhängande mandattid är viktig också med tanke på organiseringen av åklagardistriktens verksamhet och ett fungerande myndighetssamarbete.  

Den ledande distriktsåklagaren bestämmer om mandattidens längd. Som längd på mandattiden rekommenderas 1,5–2 år. Garanterandet av kontinuiteten och resultatet inom verksamheten talar för att teamledarens mandatperiod är längre än rekommendationen.

5.4 Biträdande åklagare

Även biträdande åklagare sköter NOTO-ärenden som en del av sitt utbildningsprogram i enlighet med målet gällande handläggningstiden som nämns i kapitel 6.1, även om de inte arbetar i NOTO-enheten. Vid behov kan en biträdande åklagare också placeras i NOTO-enheten för att utföra sitt utbildningsprogram. Det rekommenderas att alla biträdande åklagare vid något tillfälle också deltar i den egentliga snabba handläggningen inom NOTO.   

6 Handläggning av ärenden

6.1 Handläggningstid

För att kunna kontrollera den stora ärendemängden, ska NOTO-ärendena avgöras skyndsamt. Målet är att åklagaren ska avgöra ärendet inom en månad från det att målet inkommit till Åklagarmyndighetens datasystem. Målet hindrar inte medlingsförfarande, tilläggsundersökning eller andra motsvarande åtgärder.

6.2 Mängden avgöranden

Den ledande distriktsåklagaren ställer upp målen gällande antalet avgöranden per åklagare. Nivåerna kan variera per distrikt på grund av skillnaderna mellan distrikten, till exempel vad gäller användningen av personal, som gör utkast till beslut, skötseln av sammanträden, andelar av olika avgörandetyper och kvaliteten av ärendena. Målet ska dock inte inom något distrikt understiga i genomsnitt 900 ärenden per år/åklagare. Härvid beaktas inte avgöranden som biträdande åklagare gör. 

6.3 Förenande av ärenden

Riksåklagarens allmänna anvisning om registrering av brottmål med saksamband RÅ:2015:5 rörande förening av brottmål iakttas i tillämpliga delar även inom NOTO.
Man ska sträva efter att ärenden som gäller samma brottsmisstänkt förenas i åtalsprövningsskedet så att de handläggs av samma åklagare, för att ärendena ska kunna styras till gemensam behandling vid domstol. Om det inte är ändamålsenligt att förena ärendena med tanke på handläggningen av åtalen, ska de handläggas skilt för sig. 

Separat handläggning kan behövas till exempel på grund av skillnader i art och skyndsamhet. Om det direkt kan ses att det nya ärendet kommer att leda till ett beslut om åtalseftergift, är det ändamålsenligt att avgöra ärendet innan förenandet. 

Om förenade ärenden utgör så stora helheter att det inte är ändamålsenligt att handlägga dem inom NOTO, även om de skilt för sig skulle vara lämpliga för NOTO, kan ärendehelheten genom beslut av chefen överföras utanför NOTO för handläggning.

6.4 Sammanträden    

NOTO-ärenden som anhängiggjorts vid domstol är åklagarfria brottsärenden. I princip kan vilken åklagare som helst sköta sammanträden gällande dem med arrange-mang enligt 21 § i åklagarmyndighetslagen. 

Den kan vara lämpligt att styra en del av sammanträden som gäller NOTO-ärenden till andra än NOTO-åklagare, till exempel för att NOTO skulle kunna fungera med mindre resurser. Även en lång resa till sammanträdesplatsen eller effektivare sam-manträdesdagar kan utgöra en grund för att sammanträden styrs till andra åklagare.  

Det rekommenderade antalet sammanträden för NOTO-åklagare är en sammanträdesdag per vecka, för att det ska finnas tillräckligt med arbetstid för behandlingen av ärenden gällande åtalsprövning och begränsning av förundersökning samt andra ärenden som anges i kapitel 3.1.

7 Förundersökningssamarbetet

I ärenden som gäller begränsning av förundersökning rekommenderas det att undersökningsledaren och NOTO-åklagaren för en preliminär förhandling innan den egentliga framställan om begränsning görs. Då har åklagaren som gör förundersökningssamarbete möjlighet att få mer information om saken och till exempel styra undersökningsledaren till att vidta ytterligare åtgärder innan framställan om begränsning görs. Vid förhandlingen kan även begränsningsgrunden preciseras. 

Med hjälp av den preliminära förhandlingen är det möjligt att undvika att göra framställningar om begränsning i ärenden där förutsättningarna för begränsning saknas. Förhandlingarna är också en bra möjlighet att föra nyttiga samtal om riktlinjerna för begränsning på ett allmänt plan. 
I förundersökningssamarbetet ska man se till att framställan om begränsning i första hand styrs till den åklagare som fört den preliminära förhandlingen för avgörande. Därför ska namnet på denna åklagare framgå av framställan om begränsning. 

Vid behov kan framställan om begränsning också göras utan en preliminär förhand-ling, då styrs framställan om begränsning till vilken som helst av distriktets NOTO-åklagare för avgörande. Det rekommenderas att detta görs endast i rutinfall där begränsningspraxisen har etablerats.

8 Samarbetet mellan åklagardistrikten 

De ansvariga personerna inom NOTO på olika nivåer inom åklagardistrikten ska sinsemellan ha ett kontinuerligt och fungerande samarbete mellan distrikten. Med hjälp av samarbetet främjas enhetligheten i förfarandesätt och beslutspraxis på riks-nivå. 

De ansvariga personerna inom åklagardistrikten ska vid behov även kontakta NOTO-samordnaren vid riksåklagarens byrå, som för sin del samarbetar med de ansvariga personerna inom distrikten.

9 Statistiken

För NOTO-ärenden ska följande värden registreras i Sakari-systemet:

• 900: NOTO-ärende som NOTO-åklagaren avgjort
• 910: NOTO-ärende som biträdande åklagare i NOTO-enheten avgjort
• 920: NOTO-ärende som biträdande åklagare i stommen avgjort 

Ärenden gällande begränsning av förundersökning statistikförs enligt sina ärendenummer som börjar med E, och R-ärenden som föreslagits för skriftligt förfarande statistikförs enligt klassificeringen "skriftligt" i motsvarande stämningsansökningar i Sakari-systemet. Den kvarvarande ärendegruppen består av de R-ärenden som föreslagits för huvudförhandling och dem som leder till beslut om åtalseftergift. 

För uppföljning inom distrikten är det också möjligt att använda andra värden, som överenskoms separat med riksåklagarens byrå.

10 Uppföljning av anvisningen

Det granskas kontinuerligt hur denna anvisning fungerar. Åklagardistrikten ombeds informera NOTO-samordnaren på riksåklagarens byrå om hur anvisningen fungerar och om observationer gällande uppdateringsbehov.