RÅ:2013:3 Uppföljning och avgörande av ärenden i vilka åtalsprövningen fördröjts

ALLMÄN ANVISNING
RÅ:2013:3
Dnr 22/31/13
Gäller fr.o.m. 1.5.2013-tills vidare
Upphäver: Anvisning 024/32/09

Uppföljning och avgörande av ärenden vars åtalsprövning fördröjts

Det finländska straffrättsliga systemets största problem när det gäller rättsskyddet kan anses vara att handläggningen av enskilda mål fördröjs oskäligt. Den europeiska människorättsdomstolen har gett flera domar i vilka finska staten ålagts skadeståndsskyldighet till följd av fördröjda handläggningstider.

Inom ramen för den handläggningskedja som gäller för brottmålsärenden har åklagarna ett delansvar för att fördröjningar förebyggs. De viktigaste medlen är härvidlag ett effektivt förundersökningssamarbete och en prioritering av ärenden i vilka förundersökningen fördröjts (se RÅ:2013:1 Om brådskande behandling och prioritering av ärenden i åtalsprövning). Åklagaren kan även i dessa fall försöka säkerställa att ärendet tas snabbt till handläggning i domstolens handläggning.

Såsom ämbetsverkschefer ansvarar de ledande häradsåklagarna för att uppföljningen av ärenden i åtalsprövningen organiseras inom ämbetsverket och för att uppföljningen dokumenteras i tillräcklig utrsträckning. Chefernas uppgift är även att säkerställa att sådana åtgärder vidtas som krävs för att de äldsta ärendena kan avgöras utan ytterligare dröjsmål. Biträdande riksåklagaren har motsvarande ansvar såvitt gäller åtals- och klagomålsärenden som avgörs vid Riksåklagarämbetet.

Målsättningen inom åklagarverksamheten är att åtalsprövningen inte i ett enda ärende dröjer längre än ett år. Av detta följer även en förpliktelse att följa upp ärenden, som är föremål för tilläggutredning eller vars handläggning av annan orsak är avbruten, och verka för att handläggningen i dessa fall kan fortskrida.

Förutom tiden för åtalsprövning ska vid uppföljningen uppmärksamhet fästas vid tidpunkten för förundersökningens inledande, mao. vid ärendets totala handläggningstid. Enligt människorättsdomstolens rättspraxis börjar handläggningstiden när förundersökningen inleds och avslutas när en slutlig dom ges.

Raporter över färdigställda ärenden finns till handa som tekniska hjälpmedel för uppföljningen. Med hjälp av dessa är det möjligt att följa upp antalet ärenden som dels åklagarämbetet, dels enskilda åklagare har att handlägga samt ärendenas åldersstruktur.

Såvitt gäller ärenden som varit anhängiga i åtalsprövning längre än 18 månader ska åklagarämbetena årligen redogöra för orsakerna till dröjsmålen i en bilaga till verksamhetsberättelsen. Tiden räknas från verksamhetsberättelsens datering och från budgetförhandlingens datum. I bilagan ska även anges en tidpunkt vid vilken ärendet förväntas vara avgjort. Bilagan ska ytterligare innehålla en bedömning av frågan huruvida det i ett fördröjt ärende är möjligt att vidta en sådan alternativ åtgärd som möjliggör att ärendet ifråga avgörs i åtalsprövningen utan vidare dröjsmål.

Oavgjorda ärenden som utan godtagbart skäl varit föremål för drjösmål i åtalsprövningen bedöms även i samband med att vederbörande åklagares personliga arbetsprestation poängsätts av dennes förman.

Föreliggande anvisning gäller i tillämpliga delar även handläggningen av undersökningsledarärenden som är anhängiga vid åklagarämbetena.

Det praktiska arbetet utvisar bäst hurdana följder den här anvisningen medför och hur pass ändamålsenlig den är. För att anvisningen ska kunna vidare utvecklas ber jag dem som tillämpar anvisningen att sända sin respons och sina ändringsförslag till Riksåklagarämbetets ämbetspost vksv(at)oikeus.fi.

Riksåklagare Matti Nissinen

Statsåklagare Mika Illman

Till kännedom

Justitieministeriets kriminalpolitiska avdelning
Justitiekanslern vid Statsrådet
Riksdagens justitieombudsman