RÅ:2024:2 Anvisning om åklagarnas riksomfattande beredskap

Allmän anvisning VKS:2024:2
SY/3465/2024 
19.12.2024 
Gäller från 1.1.2025 – tills vidare
Upphäver anvisning VKS:2022:1 (dnr 020/21/20) 

1  Anvisning om åklagarnas riksomfattande beredskap

1.1 Anvisningens tillämpningsområde

Denna anvisning gäller två riksomfattande beredskapssystem:

1. allmän beredskap
2. beredskap för åklagare som sköter uppgifter vid Eurojusts avdelning i Finland.

Bestämmelser om beredskap för undersökningsledare i polisbrottsärenden finns i den allmänna anvisningen VKS:2024:1 (SY/3286/2024).

Beredskapssystemen är avsedda för nödvändiga och brådskande uppgifter i anslutning till behandlingen av brottmål. Anvisningen gäller endast tiden utanför ämbetsverkets öppettid (vardagar kl. 8.00–16.15, vid Eurojust-beredskap kl. 9.00–18.00).

2  Allmänt

Åklagarens uppgifter sköts i regel under tjänstetid av de självständiga och oberoende åklagare som förordnats att sköta respektive ärende på basis av regional eller annan arbetsfördelning. Nödvändiga och brådskande åklagaruppgifter ska dock kunna skötas även utanför tjänstetid i sådana fall där den åklagare som förordnats att sköta ärendet inte är anträffbar eller ingen åklagare ännu har förordnats att sköta ärendet.

Behovet av att sköta uppgifter som hör till åklagarens behörighet utanför tjänstetid kan ansluta sig till många olika situationer. Till exempel kan den snabbhet och ekonomiska effektivitet som krävs för fullföljandet av straffansvaret förutsätta åtalsprövning av ett brott som en svårt anträffbar person misstänks ha begått, och att åklagaren väcker åtal genom att utfärda stämning omedelbart när den misstänkte ännu är närvarande hos förundersökningsmyndigheten.

På motsvarande sätt kan det i ett ärende som redan väckts hos åklagaren utanför tjänstetid uppstå ett omedelbart behov av att åklagaren vidtar brådskande åtgärder till exempel i anslutning till tvångsmedel eller internationell rättshjälp.

Från andra länder kan det utanför tjänstetid komma förfrågningar som gäller Finland och som kräver snabb samordning.

3 Allmän beredskap

3.1 Allmänt

Åklagarnas allmänna beredskap för brådskande och nödvändiga åklagaruppgifter ordnas med stöd av 25 § 1 mom. i lagen om Åklagarmyndigheten. Enligt lagrummet kan riksåklagaren ordna åklagarberedskap på ändamålsenligt sätt.

Åklagaren har enligt 10 § i lagen om Åklagarmyndigheten självständig och oberoende åtalsprövningsrätt. Åklagaren fattar självständigt och oberoende de avgöranden som omfattas av hens beslutanderätt och som gäller förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret i de brottmål som åklagaren handlägger. Åklagaren är behörig i åklagaruppgifter i hela landet.

Enligt 25 § 3 mom. i lagen om Åklagarmyndigheten är den åklagare som står i beredskap på förordnande av riksåklagaren behörig att fatta beslut om åtgärder i ett mål som en annan åklagare har förordnats att handlägga, om åtgärden inte tål uppskov.

Den allmänna beredskapen gäller även brottmål som hör till riksåklagarens exklusiva behörighet, såsom åklagaruppgifter i anslutning till terroristbrott. I sådana ärenden kan man utanför tjänstetid kontakta den åklagare som sköter den allmänna beredskapen, vilken förmedlar begäran om kontakt till riksåklagaren eller biträdande riksåklagaren enligt separata anvisningar.

3.2 Åklagare som står i beredskap

Riksåklagaren förordnar utifrån anmälningar 17–26 åklagare att sköta den allmänna beredskapen för viss tid. Förordnandet kan ändras eller återkallas på grund av uppkommet behov. Den åklagare som förordnas till uppgiften ska ha minst fem års erfarenhet av åklagarverksamhet och hens tjänsteförhållande ska vara i kraft under hela den tid förordnandet gäller.

Om fler än 26 åklagare anmäler sig till uppgiften, ges företräde till dem som inte deltar i beredskapen för undersökningsledare i polisbrottmål. Om det finns fler än 26 åklagare som fått företräde, ges företräde i sin tur till dem som de inte under den föregående urvalsomgången förordnats allmän beredskap. Här beaktas dock inte ett beredskapsförordnande som getts innan denna anvisning meddelades (dnr 2/32/17). Till övriga delar görs urvalet vid behov på basis av lottning.

På så sätt får så många åklagare som möjligt en möjlighet att arbeta i beredskapsuppgifter. Riksåklagarens byrå ber innan den ger ett nytt förordnande de åklagare som är intresserade av allmän beredskap att anmäla sig till uppgiften.

3.3 Beredskapstid och beredskapsarrangemang

Riksåklagarens byrå sköter fördelningen av de en vecka långa beredskapsskiften till åklagarna samt för upprätthållandet och distributionen av ett skiftschema till berörda instanser. Det gällande skiftschemat finns också till påseende i Lexa > Syyttäjän työ > Päivystys. Beredskapsskiften fastställs av riksåklagarens byrå.

Det allmänna beredskapsskiftet inleds på fredag kl. 16.15 och avslutas följande veckas fredag kl. 8.00. Beredskapstid är tiden för beredskapsskiftet utanför ämbetsverkets öppettid (vardagar kl. 16.15–8.00 och veckoslut från fredagar kl. 16.15 till måndagar kl. 8.00). Om fredagen är en söckenhelg börjar arbetsskiftet och beredskapstiden emellertid redan kl. 8.00.

Åklagaren kan avvika från beredskapsordningen enligt skiftschemat på grund av semester, sjukdom eller annat förhinder genom att komma överens om att byta skift med en annan åklagare som förordnats till beredskap på samma skiftschema.

I brådskande situationer där åklagaren inte hinner byta skift eller blir förhindrad mitt under sitt beredskapsskift, ska förhindret utan dröjsmål meddelas per e-post till riksåklagarens byrå till ämbetsverkets e-postadress (under tjänstetid dessutom per telefon) och till den som gett förordnandet om beredskap. För att vikariatet ska kunna ordnas så snabbt som möjligt ska meddelandet om förhinder skickas med samma e-postmeddelande även till de andra åklagarna på skiftschemat.

Åklagare som vill vikariera en förhindrad person som står i beredskap ska anmäla sig så snabbt som möjligt genom att svara med e-postmeddelandet till ovan nämnda mottagargrupp. Den person som står i beredskap och som är förhindrad ska vid behov i den mån det är möjligt även försöka skaffa sig en vikarie på annat sätt, till exempel per telefon. Den åklagare som först anmält sig sköter vikariatet. Hen ska inleda vikariatet omedelbart.

Riksåklagarens byrå kan också dela vikariatet mellan flera anmälda åklagare.

Beslut om andra ändringar i skiftschemat än byte av åklagarnas inbördes beredskapsskift fattas av riksåklagarens byrå.

Byten av beredskapsskift mellan åklagare samt behov av att riksåklagarens byrå gör andra ändringar i skiftschemat ska meddelas till riksåklagarens byrå i ett så tidigt skede som möjligt.

Den åklagare som står i beredskap ska under beredskapstiden vara anträffbar per telefon på det riksomfattande journumret och per e-post på sin egen tjänstepost-adress som anges i skiftschemat. De som står i beredskap ska också se till att utan dröjsmål kunna använda datasystem som hör till åklagarens arbetsredskap, eftersom de ärenden som ska skötas under beredskapstiden i allmänhet också kräver åtgärder i dem.

En åklagare som avslutar sitt beredskapsskift ska genom att ringa följande åklagare som står i beredskap eller på någon annat sätt försäkra sig om att denna kan nås via journumret när beredskapsskiftet börjar.

3.4 Uppgifter för åklagare som står i beredskap

Syftet med allmän beredskap är att säkerställa att brådskande och nödvändiga åklagaruppgifter blir skötta utanför ämbetsverkets öppettid. Brådskande och nödvändiga är uppgifter som det inte är möjligt att överföra eller som är ägnade att orsaka betydande extra dröjsmål, stora merkostnader eller annan betydande olägenhet om de i sedvanlig ordning skulle överföras för behandling under tjänstetid.

Den åklagare som står i beredskap ska därför under sin beredskapstid sköta alla slags uppgifter som hör till åklagarens behörighet, om dessa är brådskande och nödvändiga. Vanligtvis kan den åklagare som står i beredskap få i uppgift att till exempel utföra förundersökningssamarbete, besluta om inledande av förundersökning av brott utomlands, tvångsmedel, väckande av åtal genom att åklagaren utfärdar stämning och uppgifter i anslutning till internationellt rättsligt samarbete som hör till åklagarens behörighet.

Uppgifter som åklagaren i beredskap ska sköta i ärenden som hör till riksåklagarens uteslutande åtalsprövningsrätt anges i avsnitt 3.1. 

Frågan om hur brådskande och nödvändigt uppdraget är ska avgöras i en helhetsbedömning från fall till fall. I den beaktas fördelar och nackdelar med att ett uppdrag sköts under beredskapstiden eller på motsvarande sätt skjuts upp för att skötas under ämbetsverkets öppettid.

Syftet med den riksomfattande allmänna beredskapen är inte att överföra sådana uppgifter på åklagare som står i beredskap som åklagarna i regelrätt ordning utan betydande olägenhet kan sköta under tjänstetid.

När den åklagare som står i beredskap utför sina uppgifter ska de bestämmelser, föreskrifter och anvisningar som gäller varje åtgärd iakttas på samma sätt som i den ordinarie åklagarverksamheten. De ärenden som behandlas under beredskapstiden kan emellertid vara förknippade med särdrag och därför presenteras nedan några aspekter som gäller de ärenden som vanligtvis sköts av de åklagare som står i beredskap.

3.4.1 Förundersökningssamarbete

I ett ärende som sköts enligt principen om en kontaktpunkt och där den åklagare som står i beredskap gör åtalsprövningen och vid behov väcker målet genom att utfärda stämning medan den misstänkte ännu är närvarande hos förundersökningsmyndigheten, ansvarar den åklagare som står i beredskap också för att säker-ställa att förundersökningen är tillräcklig och ändamålsenlig. En åklagare som sörjer för att åtalet drivs i ett mål som väckts av en åklagare som står i beredskap har inte nödvändigtvis förutsättningar att rätta till eventuella fel och brister i förundersökningsmaterialet.

När man dessutom beaktar att de ärenden som väckts genom stämning utfärdat av en åklagare som står i beredskap i regel behandlas i domstol när svaranden är frånvarande och inte kan nås, framhävs åklagarens ansvar för förundersökningens och åtalsprövningens kvalitet under beredskapstiden.  

Den åklagare som står i beredskap ska försöka säkerställa att också den stämda personens modersmål och andra språk som personen förstår antecknas i förundersökningsmaterialet. För att domstolen vid behov ska kunna förbereda sig på att använda tolk vid sammanträdet är det bra om det av förundersökningsmaterialet också framgår om svaranden ämnar komma till sammanträdet personligen.

Efter att en åklagare som står i beredskap av förundersökningsmyndigheten fått kännedom om ett ärende som eventuellt kan behandlas enligt principen om en kontaktpunkt, ska åklagaren bedöma om ärendet kan inledas omedelbart genom att åklagaren utfärdar stämning. Åklagaren ska ge de anvisningar som ärendet förutsätter för förundersökning och lämnande av material till åklagaren samt komma överens med förundersökningsmyndigheten om arrangemangen i anslutning till att åklagaren utfärdar stämning.

När en åklagare som står i beredskap av förundersökningsmyndigheten får kännedom om ett ärende som eventuellt kan behandlas enligt principen om en kontaktpunkt, ska åklagaren bedöma om ärendet kan inledas omedelbart genom att åklagaren utfärdar stämning. Åklagaren ska ge de anvisningar som ärendet förutsätter för förundersökning och lämnande av material till åklagaren samt komma överens med förundersökningsmyndigheten om arrangemangen i anslutning till att åklagaren utfärdar stämning.

Om förundersökningsmyndigheten begär åtgärder eller ställningstaganden av den åklagare som står i beredskap, ska åklagaren som en del av förundersökningssamarbetet utreda om en ordinarie åklagare redan har förordnats för det aktuella ärendet. Om det är nödvändigt att åklagaren som står i beredskap vidtar åtgärder i ett ärende som tilldelats en annan åklagare för behandling, ska den sistnämnda åklagaren utan dröjsmål underrättas om åtgärderna.

3.4.2 Väckande av åtal genom att åklagaren utfärdar stämning

3.4.2.1 Allmänt

Väckande av åtal genom att den åklagare som står i beredskap utfärdar stämning används i första hand i ett ärende där åtalet är brådskande och nödvändigt på det sätt som avses i avsnitt 3.4. Således kan till exempel åtalsprövning gällande ett brott som en person som gripits av förundersökningsmyndigheten misstänks ha begått samt av åklagaren utfärdad stämning behövas omedelbart, om det är fråga om en person som håller på att lämna landet eller annars är svår att nå och som det inte finns anledning att anhålla eller häkta. Om man däremot vet att den misstänkte senare är anträffbar på normalt sätt, är det i allmänhet inte nödvändigt att ärendet inleds omedelbart med åklagarens stämning.

Den åklagare som står i beredskap kan dock enligt prövning under beredskapstiden utföra åtalsprövning och utfärda stämning även i andra än brådskande ärenden som avses i denna anvisning, om åklagaren anser det vara ändamålsenligt.

Målet är att förundersökningen och åtalsprövningen samt stämningen av svaranden ska ske med en enda kontaktpunkt. Därför ska åklagaren i dessa fall i regel överta skötseln av målsägandens ersättningsanspråk. På så sätt får svaranden samtidigt ersättningsanspråket för kännedom och domstolen kan även avgöra ersättningsanspråket i samband med behandlingen av brottmålet.

Riksåklagarens byrå upprätthåller i Lexa en fil, av vilken de dagar som varje tingsrätt fastställt för behandling av ärenden som väcks genom åklagarens stämning framgår, samt även sammanträdesplatserna och andra anvisningar och föreskrifter som domstolarna meddelar och som ska beaktas i samband med att åklagaren utfärdar stämning. Lexa > Syyttäjän työ > Päivystys.

3.4.2.2 Förfarande

En åklagare som står i beredskap ska vid beredningen av ett ärende som ska väckas genom åklagarens stämning vidta normala registreringsåtgärder och de åtgärder som åtalsprövningen förutsätter. Som behandlingssättskod ska i Sakari-systemet väljas 05 (förkortning SYHaK: Sy-haaste, kirjallinen) eller 06 (förkortning Sy-HaS: Sy-haaste, suullinen). I koden identifierar domstolen att ärendet har väckts genom stämning som åklagaren utfärdat. Om ett DOK-ärende i AIPA anknyter till ärendet i Sakari, ska nyckelordet "Syyttäjähaaste” (Åklagarstämning) läggas till i DOK-ärendet.

Åklagaren upprättar stämningsansökan och ser till att den omedelbart delges. Bestämmelser om förfarandet när åklagaren utfärdar stämning finns i 5 kap. 19 § i lagen om rättegång i brottmål och i de lagrum som det hänvisas till i paragrafen.

Det är i allmänhet mest ändamålsenligt att låta åklagarens stämning i ett ärende som sköts enligt principen om en enda kontaktpunkt delges av en tjänsteman som har delgivningsrätt hos förundersökningsmyndigheten. Åklagaren kan vid behov med stöd av 10 kap. 2 a § i förundersökningslagen förordna att den som misstänks för brott ska stanna på förundersökningsmyndighetens verksamhetsställe för att delges stämning som utfärdas av åklagaren i högst sex timmar från det att förundersökningen avslutades.

Den åklagare som utfärdat stämningen ska underrätta förundersökningsmyndigheten om att denna i god tid före domstolsbehandlingen ska sända det färdiga förundersökningsprotokollet och stämningshandlingarna på en gång till det åklagardistrikt som sköter om att åtalet drivs (nedan "sammanträdesplatsens distrikt").

Materialet sänds till domstolen först när det i sin helhet har anlänt till sammanträdesplatsen. Sammanträdesplatsens distrikt sänder materialet utan dröjsmål på en gång till domstolen, dock minst en vecka före dagen för sammanträdet. Sammanträdesplatsen övervakar att materialet kommer in i tid från förundersökningsmyndigheten. Sammanträdesplatsens distrikt skickar också ett eventuellt europeiskt straffregisterutdrag som det beställt till domstolen tillsammans med annat material (närmare om detta i avsnitt 3.4.2.3).

Om den åklagare som står i beredskap och som utfärdat stämningen arbetar någon annanstans än inom sammanträdesplatsens distrikt vidtas därtill följande förfarande:

Sammanträdesplatsens distrikt får inte information om ett ärende som väckts via Sakari-systemet. Den åklagare som har utfärdat stämningen ska därför utan dröjsmål tillställa sammanträdesplatsens distrikt kopior av stämningshandlingarna och av det förundersökningsmaterial som åklagaren haft tillgång till med ett meddelande om att målet har väckts genom stämning som utfärdas av åklagaren. Åklagaren som utfärdat stämningen skickar inte handlingarna till domstolen, utan detta sköts av sammanträdesplatsens distrikt på det sätt som beskrivs ovan.

Åklagaren som utfärdat stämningen överför ärendet till Sakari i sitt distrikt för att avbrytas. Eftersom ett åtalsärende som väckts genom stämning av en åklagare som står i beredskap registreras i Sakari som åklagarens ärende, kan ärendet inte registreras som ett ärende i sammanträdesplatsens distrikt i Sakari. Därför registrerar sammanträdesplatsens distrikt ärendet manuellt i distriktets Sakari som FöUL-förhandsanmälan.

Efter att rättegången avslutats fullbordas förhandsmeddelandet i Sakari inom sammanträdesplatsens distrikt, och det ärende som avbryts arkiveras i Sakari inom distriktet för den åklagare som utfärdat stämningen på normalt sätt. Sammanträdesplatsens distrikt ska se till att den åklagares distrikt som utfärdat stämningen får kännedom om att behandlingen av ärendet har avslutats för arkivering.

3.4.2.3 Straffregisterutdrag

Enligt högsta domstolens avgörande HD:2020:69 ska domstolen inhämta en utredning om utländska domar under samma förutsättningar som ett straffregisterutdrag inhämtas nationellt för att tidigare brottslighet ska kunna beaktas vid valet av straffart. 

En åklagare som står i beredskap har i allmänhet inget nationellt eller europeiskt (ECRIS) straffregisterutdrag till sitt förfogande när stämningsansökan upprättas. För att straffregisterutdragets inverkan på påföljden inte ska komma som en överraskning för svaranden, ska åklagaren i beredskap nämna vilken betydelse eventuella anteckningar i straffregistret har när påföljden bestäms.

Sammanträdesplatsens distrikt beställer ett ECRIS-registerutdrag – alltid när det är nödvändigt – utan dröjsmål efter att det av den åklagare som står i beredskap har fått kännedom om att ärendet har väckts genom åklagarens stämning. Sammanträdesplatsens distrikt meddelar domstolen om att ECRIS-registerutdrag beställts och skickar det senare till domstolen på det sätt som beskrivs i avsnitt 3.4.2.2 tillsammans med det övriga materialet.

3.4.2.4 Tillgodoseende av de språkliga rättigheterna

Den åklagare som står i beredskap ska när stämningen utfärdas försäkra sig om att svarandens rätt till tolkning (eller översättning) av stämningsansökan har tillgodo-setts. Uppgiften om på vilket språk och hur stämningsansökan har delgetts ska lämnas till domstolen i samband med handlingarna så att domstolen kan fullgöra sina skyldigheter enligt 6 a kap. i strafflagen.

Åklagaren som utfärdat stämningen ska påminna förundersökningsmyndigheten om att det på delgivningsbeviset antecknas på vilket språk handlingarna har delgetts och huruvida en tolk har anlitats vid delgivningen.

3.4.2.5 Ärenden som ska anmälas till domstolen

Åklagaren som utfärdat stämningen ska se till att det till domstolen utöver de uppgifter som normalt hör till stämningsansökan och KO-info-sidan, såsom tiden för svarandens frihetsberövande, även förmedlas följande uppgifter:

• ärendet har väckts genom stämning av en åklagare som står i beredskap,  
• datum och eventuellt klockslag för behandlingen av ärendet 
• vilka personer den åklagare som står i beredskap redan har stämt till sammanträdet eller vilka personer som meddelats om sammanträdet på annat sätt
• svarandens modersmål och något annat språk som svaranden förstår
• på vilket språk och hur stämningsansökan har delgetts (översättning, tolkning) 
• personen har meddelats inreseförbud, om ett sådant är känt 
• tjänsteställe och kontaktuppgifter för den åklagare som utfärdat stämningen under beredskapstiden
• sammanträdesplatsens distrikt som förordnar den åklagare som sköter åtalet och till vilken domstolen ska sända eventuella uppgifter och förfråg-ningar som gäller behandlingen av ärendet.

För tydlighetens skull är det bra att anteckna uppgifterna på KO-infosidan, även om de också finns i stämningshandlingarna och förundersökningsmaterialet.

Åklagardistriktet på sammanträdesorten meddelar domstolen om eventuell beställning av ECRIS-registerutdrag (närmare om detta i avsnitt 3.4.2.3).

3.4.3 Internationella ärenden

Den åklagare som står i beredskap ansvarar inte för Åklagarmyndighetens allmänna internationella kontakter. Ett ärende som ska skötas av en åklagare som står i beredskap kan dock förutsätta omedelbara internationella åtgärder som åklagaren ska sköta. Utgångspunkten är att den åklagare som står i beredskap slutför ärendet och endast i undantagsfall skjuter upp ärendet att skötas av den ordinarie åklagaren efter att tjänstetiden börjat.

Åklagare som står i beredskap kan få ärenden som behöver skötas i brådskande ordning till exempel: utfärdande eller verkställande av en europeisk eller nordisk arresteringsorder, fattande eller verkställande av ett frysningsbeslut eller ärenden som gäller fastställande av en europeisk utredningsorder. 

Riksåklagarens byrå upprätthåller anvisningar om åklagarnas internationella åtgärder i Lexa > Syyttäjän työ > Kansainväliset asiat.

3.5 Informationssäkerhet

Uppgifter som skickas mellan den åklagare som står i beredskap och förundersökningsmyndigheten i samband med förundersökningssamarbete, åtalsprövning och åklagarens stämning är i allmänhet sekretessbelagda (24 § 1 mom. 3 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet). Det material som skickas kan från fall till fall också innehålla uppgifter som omfattas av andra sekretessgrunder.

När sekretessbelagt material skickas per e-post ska skyddad e-post användas, anvisningar i Lexa.

4 Beredskap baserad på Eurojusts joursamordning

4.1 Åklagare som står i beredskap, beredskapstid och beredskapsarrangemang

Beredskapen vid Eurojusts finska avdelning grundar sig på artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (2018/1727) om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete. I artikeln förutsätts att Eurojusts avdelning i varje medlemsstat har en s.k. joursamordning som har beredskap att ta emot och behandla de begäranden som hänskjuts till byrån under alla tider på dygnet. Joursamordningen ska kunna kontaktas dygnet runt varje dag.

Förordningen ger endast den nationella medlemmen av Finlands avdelning, en biträdande nationell medlem eller assistent samt en nationell expert behörighet att sköta beredskapsuppgifter. Dessa personer sköter beredskapen i tur och ordning under en vecka. Det är möjligt att avvika från huvudregeln på en vecka om någon praktisk situation såsom andra arbetsuppgifter, semester, sjukdom eller dylikt kräver det. 

Om en person i Eurojust-beredskap också deltar i allmän beredskap och/eller i beredskap för undersökningsledare i polisbrottsärenden, kan personen under sitt Eurojust-beredskapsskift sköta även en annan av dessa andra beredskapsuppgifter.

Beredskapsskiftet byts klockan 01 finsk tid på måndag. Beredskapstiden omfattar all annan tid än vardagar kl. 9–18 finsk tid.  Till beredskapstiden hör dessutom de söckenhelger då Eurojust är stängt. De sistnämnda dagarna avviker något från söckenhelgerna i Finland och syns på listan Public holidays i Eurojust som finns som bilaga till beredskapsschemat.

Den nationella medlemmen ser till att det har gjorts upp ett arbetsskiftsschema över beredskapen och att beredskapsskiften fördelas jämlikt mellan åklagarna. Åklagarna kan byta skift sinsemellan. Den nationella medlemmen och den administrativa medarbetaren vid Finlands avdelning ska underrättas om detta. Den administrativa assistenten gör nödvändiga ändringar i sitt beredskapsschema.

Om den åklagare som står i beredskap insjuknar eller av någon annan orsak är förhindrad att sköta beredskapen ska personen kontakta den nationella medlemmen vid Finlands avdelning som beslutar hur resten av beredskapsskiftet ska skötas. Om den nationella medlemmen är förhindrad att sköta ärendet (t.ex. är på semester), fattas beslutet av den nationella medlemmens ställföreträdare.

Beredskapsschemat ska skickas per e-post till riksåklagarens byrå på adressen kv.syyttaja(at)oikeus.fi. Eventuella ändringar ska meddelas till samma adress.

4.2 Uppgifter för åklagare i beredskap

Den åklagare som står i beredskap ska vara anträffbar via den telefon som Eurojust ställt till hens förfogande vid alla tidpunkter under beredskapstiden. Den som är i beredskap svarar på brådskande kontakter från såväl finska myndigheter som avdelningar i andra medlemsstater och vidtar nödvändiga åtgärder i anslutning till dessa. Kontakt kan också tas per e-post. Utöver förmedlingen av begärda uppgifter och skapandet av kontakter mellan myndigheter i olika stater förmedlar den som står i beredskap brådskande undersökningsorder, arresterings-order eller andra bestämmelser och begäranden som gäller straffrättsligt samarbete.

4.3 Informationssäkerhet

Den åklagare som står i beredskap att hålla kontakt och att vidta åtgärder använder Eurojusts telefon och e-post, eftersom de uppgifter som behandlas omfattas av Eurojusts bestämmelser om informationssäkerhet.

5 Beredskapsersättning

De ersättningar som betalas för beredskap i beredskapssystem som avses i denna anvisning fastställs separat (riksåklagarens beslut om åklagares beredskapsersättning 21.1.2022, dnr 112/13/20).

6 Uppföljning och utveckling av anvisningen

Anvisningen uppdateras vid behov och senast när AIPA-systemet har tagits i bruk vid Åklagarmyndigheten. För att vidareutveckla anvisningen ber jag användarna skicka sina respons- och utvecklingsförslag till riksåklagarens byrås e-post, valtakunnansyyttaja.syyttaja(at)oikeus.fi.

7 Underskrifter

Detta dokument har undertecknats elektroniskt.

Ari-Pekka Koivisto, riksåklagare 

Leena Metsäpelto, statsåklagare