RÅ:2026:1 Brottsärenden som ska anmälas till riksåklagaren

ALLMÄN ANVISNING
RÅ:2026:1
Dnr SY/202/2026
2.2.2026
Gäller 1.3.2026 – tills vidare
Upphäver VKS:2014:1, Dnr 18/31/14

1 Författningsgrund

Riksåklagarens byrå har bland annat till uppgift att styra och utveckla Åklagarmyndigheten och åklagarverksamheten, svara för att Åklagarmyndighetens verksamhet är resultatrik samt övervaka att åklagarnas verksamhet är lagenlig och enhetlig (4 § i lagen om Åklagarmyndigheten).

Riksåklagaren, som är högsta åklagare och chef för åklagarna, har bland annat till uppgift att vara åklagare i de mål som enligt lag ska skötas av riksåklagaren eller som han eller hon åtar sig, besluta om inlämnande av en åklagares ansökan om besvärstillstånd till högsta domstolen samt övervaka och främja åklagarverksamhetens rättsliga kvalitet och enhetlighet (3 § 2 mom. och 11 § i lagen om Åklagarmyndigheten).

Statsåklagarna är åklagare i de ärenden och mål som de förordnats att handlägga. Dessutom bistår statsåklagarna riksåklagaren vid styrningen, utvecklingen och uppföljningen av åklagarverksamheten samt i andra administrativa uppgifter (13 § 2 mom. i lagen om Åklagarmyndigheten och 4 § i statsrådets förordning om Åklagarmyndigheten).

Riksåklagarens byrå, som är Åklagarmyndighetens centralförvaltningsenhet, har dessutom skyldigheter som ankommer på den registeransvarige. För att fullgöra dessa skyldigheter ska riksåklagarens byrå samla in uppgifter om utlämnande av personuppgifter utanför europeiska ekonomiska samarbetsområdet i ärenden som handläggs av åklagare.

2 Anmälningsskyldighet

För skötseln av ovan nämnda uppgifter skall åklagare inom åklagardistrikten utan dröjsmål underrätta riksåklagarens byrå om följande ärenden som kommit för handläggning eller som de annars fått kännedom om:

Samhälleligt betydelsefulla brott, brott som allvarligt äventyrar den allmänna ordningen och säkerheten eller brott som en person i betydande samhällelig ställning misstänks ha begått samt brott med politiskt motiv.
Brott som har orsakat eller riskerar att orsaka exceptionellt stor person-, miljö- eller förmögenhetsskada eller som av någon annan orsak kan väcka riksomfattande eller omfattande regional uppmärksamhet eller som kan ha allmän betydelse som prejudikat.
Brott för vilka de misstänkta personerna omfattas Nato SOFA-avtalet eller avtalet om försvarssamarbete mellan Finland och Förenta staterna (Defence Cooperation Agreement, DCA), inklusive medlemmar i ett annat Nato-lands väpnade styrkor, medlemmar av deras civila personal eller personer under deras tillsyn.¹
Brott för vilka centralkriminalpolisen har utredningsansvaret och militära brott för vilka Huvudstaben har utredningsansvaret.
Krigsbrott, brott mot mänskligheten eller hets mot folkgrupp i enlighet med 11 kap., landsförräderibrott enligt 12 kap., högförräderibrott enligt 13 kap. eller brott mot politiska rättigheter enligt 14 kap. i strafflagen.
Terroristbrott enligt 34 a kap. i strafflagen.
Brott vars gärningsman eller delaktige misstänks vara en statlig aktör.
Brott riktade mot en åklagare eller dennes närmaste krets på grund av åklagarens tjänsteåtgärd eller tjänsteställning.
Brott som avviker från det normala och riktar sig mot en tjänsteman eller en person med ett betydande offentligt förtroendeuppdrag på grund av tjänste- eller förtroendeuppdrag eller tjänste- eller förtroendeställning.
Brott som en åklagare misstänks ha begått. Om en åklagare misstänks ha begått ett tjänstebrott ska även justitiekanslersämbetet underrättas i enlighet med anvisningen RÅ:2025:1.
Brott mot yttrandefriheten enligt 24 § i lagen om yttrandefrihet i masskommunikation.
Brottsärenden i vilka åklagaren vid begäran om eller lämnande av rättshjälp eller annars har överfört personuppgifter till ett land utanför europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller till en internationell organisation. Följande uppgifter ska uppges om överföringarna: a) datum och tidpunkt för överföringarna, b) den mottagande behöriga myndigheten, c) grunderna för överföringarna, d) personuppgifter som har överförts (41–44 § i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål).
Brotts- eller andra ärenden som av andra skäl än de som nämns i punkterna 1–12 behöver föras till riksåklagarens byrås kännedom.

3 Anmälningsförfarande

Meddela om ärenden i punkterna 1–2 och 4–13 på anmälningsblanketten som finns som bilaga 1 till denna anvisning och bifoga vid behov en kopia av utredningsanmälan eller någon annan redogörelse för ärendet. Skicka anmälan per e-post till riksåklagarens byrås e-postadress [email protected].

¹) Anvisningar för anmälan av NATO-ärenden (punkt 3 i förteckningen i den här anvisningen) till riksåklagarens byrå finns i bilaga 2.

Gör anmälan genast när du har fått kännedom om ett ärende som enligt dess karaktär (punkterna 1–13 i denna anvisning) eller någon annan grund ska anmälas till riksåklagarens byrå. Ange i anmälan vilken punkt ärendet gäller. Redogör vid behov närmare för grunderna för anmälan. I anmälan kan du också begära åtgärder, såsom val av rätt åklagardistrikt eller förordnande av ett åklagarpar eller en åklagargrupp.

Anmälan görs i första hand av den åklagare till vilken ärendet har fördelats antingen på basis av en förhandsanmälan enligt 5 kap. 1 § i förundersökningslagen, som en framställning om begränsning av förundersökningen eller som ett ärende som inkommit till åtalsprövning. Chefen ska övervaka att anmälningsförfarandet följs. Chefen kan också själv göra en anmälan redan i det skede då ärendet fördelas.

Om riksåklagarens byrå inte övertar avgörandet av målet, meddelar riksåklagarens byrå inte detta separat till den lokala åklagaren. Därför ska den lokala åklagaren på normalt sätt fortsätta att sköta åklagaruppgifterna i ett ärende som har anmälts till riksåklagarens byrå, om ärendet inte hör till riksåklagarens uteslutande behörighet.

Om riksåklagarens byrå tar upp ett ärende till handläggning eller vidtar någon annan åtgärd i ärendet, skall den utan dröjsmål underrätta åklagaren om detta.

Ari-Pekka Koivisto
riksåklagare

Sampsa Hakala
statsåklagare

Bilaga 1 Anmälan till riksåklagarens byrå

Blankett anmälan till riksåklagarens byrå

Bilaga 2 Snabbanvisning: Åklagarens anmälningsskyldighet till riksåklagaren i vissa situationer som gäller Nato- och DCA-ärenden

1 Inledning

Till följd av att avtalen Nato-SOFA och DCA träder i kraft har riksåklagaren ålagts skyldighet att underrätta den fördragsslutande staten om sådana misstänkta brott som begåtts i Finland, när den misstänkte är frihetsberövad i Finland. Riksåklagaren har dessutom exklusiv behörighet att besluta om utövande av Finlands straffrättsliga jurisdiktion i en situation, där det är fråga om en i artikel VII punkt 3 c i Nato-SOFA-avtalet avsedd situation där det råder parallell jurisdiktion mellan konventionsstaterna.
För att kunna fullgöra sina avtalsbaserade skyldigheter ska riksåklagaren utan dröjsmål få information från åklagardistrikten om sådana anhängiga brottmål som kommit till åklagarnas kännedom och som på ovan beskrivna sätt hänför sig till sådan personal eller deras anhöriga som vistas i Finland med stöd av Nato-SOFA- eller DCA-avtalet.

2 Brådskande situationer, där en person som omfattas av Nato- eller DCA-avtal är frihetsberövad i Finland

2.1 Författningsgrund

Åklagarna har brådskande anmälningsskyldighet till riksåklagaren i en situation, där en person som deltar i en övning (i allmänhet en militärperson), eller en person på vilken någotdera avtal annars tillämpas och som är eller har varit frihetsberövad i Finland, misstänks för ett brott som begåtts i Finland med stöd av Nato- eller DCA-avtalet.
Enligt artikel VII.5 punkt 5 b i Nato-SOFA-avtalet (24/2024):

”Mottagarstatens myndigheter skall utan dröjsmål underrätta den sändande statens militära myndigheter, om medlem av styrkorna eller civilpersonal eller som står under deras vårdnad har anhållits.”

Enligt 6 § i lagen om sättande i kraft av Nato-SOFA (124/2024) görs ovan nämnda anmälan av riksåklagaren.

Det bör noteras att även om artikel VII.5 b i Nato-SOFA enligt sin ordalydelse endast avser gripande, tolkas anmälningsskyldigheten även omfatta frihetsberövande i övrigt, på samma sätt som uttryckligen anges i artikel 13 i DCA-avtalet om amerikanska styrkor.

Enligt artikel 13.1 i DCA-försvarsavtalet (70/2024) som ingåtts med USA gäller följande:

”Finska myndigheter ska utan dröjsmål underrätta Förenta staternas militära myndigheter när en medlem av de amerikanska styrkorna eller av den civila personalen eller som står under deras vårdnad har gripits eller annars berövats friheten”

Enligt 8 § i DCA-lagen (485/2024) ska anmälan om gripande och anhållande till de amerikanska militära myndigheterna göras av riksåklagaren.

2.2 Brådskande anmälningsprocess vid Åklagarmyndigheten

För att riksåklagaren ska kunna fullgöra sin anmälningsskyldighet ska denne snabbt och smidigt, oberoende av tidpunkt, få de uppgifter om brottsmisstanken som behövs från de lokala åklagarna. Processen är i stora drag följande:

Förundersökningsmyndigheten underrättar åklagaren om gripande eller anhållande av en person
– under tjänstetid: till åklagardistrikt, där ärendet genast ska fördelas för handläggning av en åklagare eller direkt till riksåklagarens byrå
– utanför tjänstetid: till åklagare som tjänstgör i riksomfattande allmän jourberedskap
Den åklagare som handlägger anmälan ska inhämta de grundläggande uppgifterna om fallet från förundersökningsmyndigheten:
– de misstänkta brotten samt uppgifterna om den gripne och dennes tjänsteenhet i Finland jämte kontaktuppgifter. I praktiken kan kontakten ske via den finländska förbindelseofficeren för övningen eller truppförbandet i fråga. Vid en övningssituation har kontaktofficerens uppgifter anmälts till den lokala polisinrättningen.
– om tjänsteenheten redan har underrättats om gripandet av personen
Åklagaren anmäler nämnda grundläggande uppgifter till riksåklagaren
– under tjänstetid: till riksåklagarens byrås tjänstepost med uppgift om hur brådskande ärendet är
– utanför tjänstetid: per telefon eller textmeddelande direkt till riksåklagaren, biträdande riksåklagaren eller tjänstetelefonen för den avdelningschef för åklagarverksamhet vid riksåklagarens byrå som fungerar som dennes ställföreträdare
Riksåklagaren bedömer huruvida ärendet, utöver underrättelse om gripande eller anhållande, även kräver sådant beslutsfattande som hör till riksåklagarens behörighet och som gäller utövande av Finlands jurisdiktion (överlåtelse av eller begäran om jurisdiktion enligt artikel VII i Nato-SOFA samt eventuellt beslut om att göra eller inte göra en förundersökning)
Riksåklagaren sörjer för att de militära myndigheterna i den sändande staten underrättas om gripandet
– under tjänstetid: utredning av mottagare och kontakt tas från riksåklagarens byrå
– utanför tjänstetid: riksåklagaren förordnar att den åklagare i jourberedskap som har gjort anmälan ska förmedla denna till den gripne soldatens tjänsteenhet i Finland eller på annat sätt säkerställa att enheten har underrättats om gripandet

3 I situationer med parallell jurisdiktion mellan avtalsstaterna

3.1 Författningsgrund

I artikel VII i Nato-SOFA-avtalet (24/2024) regleras fördelningen av jurisdiktion mellan de sändande och mottagande staterna. Jurisdiktionen kan vara exklusiv eller parallell. I artikel VII punkt 3 c i avtalet finns bestämmelser om parallell jurisdiktion.

Enligt 2 § 1 mom. i Nato-SOFA-lagen (124/2024) fattas besluten om utövande av domsrätt och beslut om att i samband med det göra, inte göra eller avsluta en förundersökning i Finland av riksåklagaren i situationer med parallell jurisdiktion.

Enligt 2 § 2 mom. i lagen ska underrättelser och begäranden lämnas och mottas av riksåklagaren i samband med situationer med parallell jurisdiktion.

Enligt artikel 12.1 i DCA-avtalet (70/2024) har Finland i de situationer med parallell jurisdiktion som specificeras i artikel VII i NATO-SOFA-avtalet i regel avstått från straffrättslig domsrätt gentemot personer som sänts av USA.

Enligt artikel 2 kan finska myndigheter dock i enskilda fall som anses mycket viktiga återkalla avståendet från jurisdiktion. Detta ska ske genom ett skriftligt uttalande till den behöriga amerikanska militära myndigheten inom trettio dagar från det att Finland har mottagit en skriftlig underrättelse från de amerikanska styrkorna om den händelse som avses i 1.

Enligt 5 § 1 mom. i DCA-lagen (485/2024) fattas beslutet om återkallande av avstående från jurisdiktion i Finland av riksåklagaren.

3.2 Anmälan om anhängiga brottmål inom ramen för parallell jurisdiktion vid Åklagarmyndigheten

Om åklagaren får kännedom om ett misstänkt brott som avses i artikel VII.3 c i Nato-SOFA-avtalet och där staterna har parallell jurisdiktion, ska riksåklagaren underrättas. Anmälan ska utan dröjsmål göras till riksåklagarens byrå (tjänsteposten).

Åklagarna ska utöver den givna anvisningen beakta även de nedan nämnda avtal och lagar som är relevanta i detta avseende.

Nato-SOFA-avtalet (24/2024)
Nato-SOFA-lagen (124/2024, Finlands författningssamlings fördragsserie 23/2024)
DCA-avtalet (70/2024)
DCA-lagen (485/2024, Finlands författningssamlings fördragsserie 69/2024)