Åklagaren ansöker inte om återbrytande av hovrättens dom i dopningshärvan inom skidsporten

I FNB:s nyhetsförmedling, som senare ledde till en dom påstods att skidaren Jari Räsänen skulle ha skaffat och använt Genotropin- tillväxthormon som var stulet från ett svenskt sjukhus. Skidförbundets ledning påstods ha varit intresserad av att skaffa mera hormon från samma källa. Fastän det i en senare bedrägerirättegång konstaterades att Räsänen har hemlighållit sin användning av EPO och grenchefen Pekka Vähäsöyrinki å sin sida har hemlighållit att också tillväxthormon har använts inom skidträningen, har inte nyhetsförmedlingen som sådan konstaterats riktig.

Tingsrätten har i sitt beslut, som Helsingfors hovrätt (26.9.2012 nr 2560) har godkänt, konstaterat att FNB var på "rätt spår" (s.192) och att nyheterna i praktiken var "nästan sanna" (s. 195). I beslutet har man funnit det klart att med tanke på ersättningarna har den information som hemlighölls under smädelserättegången varit betydelsefull och därför har Räsänen och Vähäsöyrinki dömts till straff för grovt bedrägeri. Under smädelserättegången har ändå yrkats på och dömts ersättningar till personer som senare vare sig dömts eller ens åtalats för bedrägerier. I ärendet är det fråga om flera olika personrelationer och till en del av dem har Räsänens och Vähäsöyrinkis domar inte någon direkt anknytning.

Kalske har vid sin bedömning av ärendet utgått ifrån att händelseförloppet under straffprocessens olika skeden åtminstone delvis skulle ha varit annorlunda om man skulle ha känt till den information som Räsänen och Vähäsöyrinki hemlighöll. Hovrätten har ändå ännu i sitt 26.9.2012 daterade beslut konstaterat (s. 6) att Räsänen och Vähäsöyrinki i och för sig hade anledning att vidta rättsliga åtgärder på grund av FNB:s nyheter. I en väsentlig del av nyhetsförmedlingen ingick ett påstående om befattning med stulet tillväxthormon, vilket fortfarande inte som sådant påvisats.

Med beaktande av de i lagen utsatta stränga kraven för återbrytande av en dom har Kalske ansett att det inte är motiverat att en allmän åklagare vidtar åtgärder för att öppna ärendet. Kalskes synpunkt påverkar inte andra parters möjligheter att ty sig till extraordinärt ändringssökande om de så önskar. I sista hand är det högsta domstolen som har beslutanderätt i ärendet utgående från en ansökan om återbrytande av dom.

Om återbrytande av laga kraft vunnen dom i brottmål till förmån för den åtalade bestäms i 31 kap. 8 § rättegångsbalken. Återbrytande av lag a kraft vunnen dom till förmån för den åtalade har ingen tidsfrist.

Tilläggsuppgifter ger:

Biträdande riksåklagare Jorma Kalske t. 029 56 20802

Statsåklagare Jarmo Hirvonen t. 029 56 20886