RÅ:2022:1 Anvisning om åklagarnas riksomfattande beredskap 

ALLMÄN ANVISNING RÅ:2022:1
Dnr 020/31/20
Given 21.1.2022
I kraft 6.5.2022 -tillsvidare
Upphäver RÅ:2017:1

1 Anvisningens tillämpningsområde

Denna anvisning gäller alla tre riksomfattande beredskapssystem, dvs. 1) allmän beredskap, 2) beredskap för undersökningsledare i polisbrottsärenden och 3) beredskap för de åklagare som sköter uppgifterna i Finlands avdelning i Eurojust. 

Beredskapssystemen finns till för att sköta nödvändiga och brådskande uppgifter som gäller behandlingen av brottmål. Anvisningen gäller endast tiden utanför byråarbetstid (vardagar kl. 08.00–16.15, i Eurojust-beredskap kl. 09.00–18.00).

2 Allmänt

I utgångsläget ska de uppgifter relaterade till förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret som hör till åklagaren skötas under byråarbetstid av de självständiga och oberoende åklagare som har förordnats att sköta om respektive ärende utifrån en regional eller annan arbetsfördelning. Nödvändiga och brådskande åklagaruppgifter måste dock kunna skötas utanför byråarbetstid i fall där den åklagare som förordnats att sköta ärendet inte kan nås eller ärendet ännu inte har förordnats till någon åklagare.

Behovet av att utföra uppgifter som hör till åklagarens behörighet utanför byråarbetstid kan anknyta till flera olika slags situationer. Till exempel kan den skyndsamhet och ekonomi som krävs för förverkligande av straffrättsligt ansvar förutsätta att en åtalsprövning av ett brott som misstänks ha begåtts av en person som är svår att nå utförs, och att åtal väcks genom stämning som utfärdas av åklagaren omedelbart medan den misstänkte fortfarande är närvarande hos förundersökningsmyndigheten.

På motsvarande sätt kan det i ett ärende som redan är anhängigt hos åklagaren utanför byråarbetstid framgå ett nödvändigt behov av brådskande åklagarens åtgärder rörande till exempel tvångsmedel eller internationell rättshjälp.

Ett brott som en polisman misstänks ha begått kan också kräva brådskande åtgärder av åklagaren som fungerar som undersökningsledare, till exempel att fatta beslut om tvångsmedel. 

Från andra länder kan det utanför byråarbetstid komma förfrågningar till Finland, vilka kräver skyndsam samordning.  

3 Allmän beredskap

3.1 Allmänt

Åklagarnas allmänna beredskap för skötseln av brådskande och nödvändiga åklagaruppgifter ordnas med stöd av 25 § 1 mom. i lagen om Åklagarmyndigheten. Enligt bestämmelsen kan riksåklagaren på ett ändamålsenligt sätt ordna åklagarberedskap.

Enligt 10 § i lagen om Åklagarmyndigheten utövar åklagarna självständig och oberoende åtalsprövningsrätt. En åklagare ska i de brottmål som åklagaren handlägger, självständigt och oberoende fatta de avgöranden som omfattas av hans eller hennes beslutanderätt och som gäller förverk-ligandet av det straffrättsliga ansvaret. Åklagaren är behörig i åklagaruppgifter i hela landet. 

Enligt 25 § 3 mom. i lagen om Åklagarmyndigheten är den åklagare som på förordnande av riksåklagaren står i beredskap, när han eller hon står i beredskap, behörig att fatta beslut om åtgärder i ett mål som en annan åklagare har förordnats att handlägga, om åtgärden inte tål uppskov.

Den allmänna beredskapen gäller även brottmål som hör till riksåklagarens exklusiva behörighet, såsom åklagaruppgifter i anslutning till terroristbrott. I ärenden rörande dem kan man utanför byråarbetstid kontakta den åklagare som sköter om den allmänna beredskapen i enlighet med denna anvisning. Denna åklagare förmedlar en kontaktbegäran till rikså-klagaren eller biträdande riksåklagaren enligt separat anvisning.

3.2 Åklagare som står i beredskap

Riksåklagaren förordnar utifrån anmälningar 17–26 åklagare att sköta den allmänna beredskapen för viss tid. Förordnandet kan ändras eller återkal-las på grund av förekomna behov. En åklagare som förordnas till uppgif-ten ska ha minst fem års åklagarerfarenhet och hans eller hennes tjänste-förhållande ska vara i kraft under hela den tid som förordnandet till upp-giften gäller. 

Om fler än 26 åklagare anmäler sig till uppgiften, ges företräde till dem som inte deltar i beredskapen för undersökningsledare i polisbrottsären-den. Om det finns fler än 26 åklagare som ges företräde, ges företräde i sin tur till dem som inte under den föregående urvalsomgången förord-nats till allmän beredskap. Här beaktas dock inte beredskapsförordnandet som getts före denna anvisning ges (dnr 2/32/17). Till övriga delar görs ur-valet vid behov genom lottdragning. 

På så sätt får så många åklagare som möjligt möjlighet att verka i bered-skapsuppgifter. Innan ett nytt förordnande ges ber riksåklagarens byrå de åklagare som är intresserade av allmän beredskap att anmäla sig till upp-giften. 

3.3 Beredskapstid och beredskapsarrangemang

Riksåklagarens byrå ser till att beredskapsskiften på en vecka delas mellan åklagarna och att skiftschemat uppdateras och distribueras till behövliga håll. Det gällande skiftschemat finns också framlagt på 

Åklagarmyndighetens intranät (Syyttäjän työ > Päivystys > Yleisvarallaolo). Beredskapsskiften fastställs av riksåklagarens byrå. 

Om en åklagare som förordnats till allmän beredskap också deltar i bered-skapen för undersökningsledare i polisbrottsärenden, kan han eller hon inte sköta båda beredskapsuppgifterna under samma skift. Utgångspunk-ten är att en åklagare som deltar i allmän beredskap och beredskapen för undersökningsledare i polisbrottsärenden inte heller förordnas att sköta dessa beredskaper under på varandra följande veckor. 

Skiftet för allmän beredskap börjar på fredag kl. 16.15 och slutar fredagen följande vecka kl. 8.00. Beredskapstiden är tiden utanför byråarbetstid under skiftet (på vardagar kl. 16.15 - 8.00 och på veckosluten från fredag kl. 16.15 till måndag kl. 8.00). Om fredagen är en helgdag, börjar bered-skapsskiftet och -tiden dock redan kl. 8.00. 

Åklagaren kan avvika från beredskapsordningen enligt skiftschemat på grund av semester, sjukdom eller annat hinder genom att komma överens om att byta skift med en åklagare som förordnats till beredskap på samma skiftschema.

I brådskande fall där åklagaren inte hinner byta skift eller får hinder under pågående beredskapsskift ska detta meddelas utan dröjsmål per e-post till riksåklagarens byrå och dess e-postadress till tjänsten (under byråarbets-tid även per telefon) och till den som gett beredskapsförordnandet. För att vikariearrangemang ska kunna ordnas så snabbt som möjligt, ska med-delandet om hinder även samtidigt skickas till de andra åklagarna i skift-schemat. 

De åklagare som är villiga att vikariera för åklagaren som står i beredskap och som har fått hinder ska anmäla sig så snabbt som möjligt genom att svara till den ovan nämnda mottagargruppen med ett e-postmeddelande. Åklagaren som står i beredskap och fått hinder ska om möjligt vid behov försöka skaffa en vikarie även på annat sätt, till exempel per telefon. Den första åklagaren som anmält sig sköter vikariatet. Han eller hon ska ome-delbart börja vikariera. 

Riksåklagarens byrå kan även dela upp vikariatet mellan flera åklagare som anmält sig.

Riksåklagarens byrå beslutar om andra ändringar i skiftschemat än inbör-des byten av beredskapsskift mellan åklagare.

Byten av beredskapsskift mellan åklagare samt behovet av att riksåklaga-rens byrå gör andra ändringar i skiftschemat ska meddelas till riksåklaga-rens byrå så tidigt som möjligt.

Åklagaren som står i beredskap ska under beredskapstiden kunna nås per telefon på det riksomfattande journumret samt per e-post på sin egen e-postadress till tjänsten som anges i skiftschemat. Den som står i bered-skap ska även se till att utan dröjsmål kunna använda informationssystem som hör till åklagarens arbetsredskap, eftersom ärenden som ska skötas under beredskapstiden vanligen kräver att åtgärder utförs också i dem.

En åklagare som avslutar sitt beredskapsskift ska genom att ringa följande åklagare som står i beredskap eller på något annat sätt försäkra sig om att denna är anträffbar på jourtelefonnumret när beredskapsskiftet börjat.

3.4 Uppgifter för åklagare som står i beredskap

Syftet med allmän beredskap är att säkerställa skötseln av brådskande och nödvändiga åklagaruppgifter utanför byråarbetstid. Brådskande och nödvändiga uppgifter är sådana uppgifter som inte kan flyttas för be-handling i normal ordning under byråarbetstid, eller sådana uppgifter som är ägnade att orsaka betydande extra dröjsmål, stora tilläggskostna-der eller annan betydande olägenhet för behandlingen av ärendet.

Därför ska åklagaren som står i beredskap sköta alla slags uppgifter som hör till åklagarens behörighet under beredskapstiden, om uppgifterna kräver det på grund av att de är brådskande och nödvändiga. Typiska uppgifter som åklagaren som står i beredskap kan behöva utföra är till exempel uppgifter i anslutning till förundersökningssamarbete, beslut om inledande av förundersökning av brott som begåtts utomlands, tvångs-medel, väckande av åtal genom stämning som utfärdas av åklagare samt uppgifter som hör till åklagarens behörighet i anslutning till internation-ellt rättsligt samarbete.

Om uppgifter för åklagaren som står i beredskap i ärenden som hör till riksåklagarens exklusiva åtalsprövningsrätt har anförts ovan i punkt 3.1.

Frågan om huruvida uppgiften ska utföras brådskande och huruvida det är nödvändigt att utföra uppgiften ska avgöras från fall i fall genom en helhetsbedömning. Då beaktas de fördelar och nackdelar som medförs av att uppgiften utförs under beredskapstid eller skjuts upp till byråarbets-tid.

Syftet med den riksomfattande allmänna beredskapen är inte att överföra uppgifter som utan betydande olägenhet kan skötas under byråarbetstid i regelmässig ordning av de åklagare som förordnats för ärendena till åkla-gare som står i beredskap.

Vid utförandet av uppgifter som hör till åklagaren som står i beredskap ska bestämmelser, föreskrifter och anvisningar om respektive åtgärd följas på samma sätt som i den regelmässiga åklagarverksamheten. Ärenden som behandlas under beredskapstiden kan dock vara förknippade med vissa särdrag. Därför anges nedan några synpunkter på ärenden, som ty-piskt kan behöva skötas av åklagare som står i beredskap.

3.4.1 Förundersökningssamarbete

I ärenden som sköts med principen om en kontakt, där åklagaren som står i beredskap utför åtalsprövning och vid behov anhängiggör fallet genom stämning som utfärdas av åklagare medan den misstänkte fortfarande är närvarande hos förundersökningsmyndigheten, ansvarar åklagaren som står i beredskap också för att säkerställa att förundersökningen är tillräck-lig och tillbörlig. En åklagare som sköter åtalsprocessen i ett ärende som anhängiggjorts av åklagaren som står i beredskap har inte nödvändigtvis förutsättningar att korrigera eventuella fel och brister i förundersök-ningsmaterialet.

När man därutöver beaktar att de ärenden som inletts genom stämningar som delgivits av åklagare som står i beredskap i allmänhet behandlas vid domstol när svaranden är frånvarande och inte kan nås, betonas ansvaret för förundersökningens och åtalsprövningens kvalitet hos åklagaren som står i beredskap.

Åklagaren som står i beredskap ska försöka säkerställa att även den in-stämda personens modersmål och andra språk som han eller hon förstår antecknas i förundersökningsmaterialet. För att domstolen vid behov ska kunna förbereda sig på att anlita en tolk vid sammanträdet, är det bra om det av förundersökningsmaterialet framgår om svaranden avser närvara personligen vid sammanträdet. 

Efter att förundersökningsmyndigheten har informerat åklagaren som står i beredskap om ett ärende som eventuellt kan behandlas med principen om en kontakt, ska åklagaren bedöma huruvida ärendet kan inledas omedelbart genom stämning som utfärdas av åklagaren. Åklagaren ska ge de anvisningar som ärendet förutsätter för att utföra förundersökningen och för att skicka materialet till åklagaren och komma överens med för-undersökningsmyndigheten om arrangemangen för stämning som utfär-das av åklagaren.

När förundersökningsmyndigheten ber åklagaren som står i beredskap om åtgärder eller ställningstaganden, ska åklagaren som står i beredskap som ett led i förundersökningssamarbetet ta reda på om en ordinarie åklagare redan har förordnats för det aktuella ärendet. Om det är nödvändigt att åklagaren som står i beredskap utför åtgärder i ett ärende som tilldelats en annan åklagare för behandling, ska den senare åklagaren informeras om åtgärderna utan dröjsmål.

3.4.2 Väckande av åtal genom stämning som utfärdas av åklagaren
3.4.2.1 Allmänt

Väckande av åtal genom stämning som utfärdas av åklagaren används i första hand i ärenden där det är brådskande och nödvändigt på det sätt som avses ovan i punkt 3.4.

Således kan det vara nödvändigt att omedelbart utföra åtalsprövning och utfärda stämning för ett brott som misstänks ha begåtts av en person som gripits av förundersökningsmyndigheten, om det är frågan om en person som håller på att lämna landet eller annars är svår att nå och som det inte finns skäl att anhålla eller häkta. Om man däremot känner till att den misstänkte senare kommer att kunna nås normalt, är det i allmänhet inte nödvändigt att inleda ärendet omedelbart genom stämning som ut-färdas av åklagaren.

Åklagaren som står i beredskap kan dock enligt egen prövning utföra åtalsprövning och utfärda stämning under beredskapstid även i andra än i denna anvisning avsedda brådskande ärenden, om han eller hon anser det vara ändamålsenligt.

Målet är att förundersökningen och åtalsprövningen utförs samt svaran-den stäms med en kontakt. Därför är utgångspunkten den att åklagaren bör i dessa fall ta sig an att driva målsägandens ersättningsyrkande. På detta sätt delges svaranden samtidigt ersättningsyrkandet och domstolen kan avgöra också ersättningsyrkandet i samband med behandlingen av brottmålet. 

Riksåklagarens byrå upprätthåller i Åklagarmyndighetens intranät en fil som innehåller behandlingsdagarna, sammanträdesplatserna och andra anvisningar och bestämmelser som ska beaktas, vilka respektive tingsrätt har bestämt för ärenden som anhängiggörs genom stämning som utfärdas av åklagaren (Syyttäjän työ > Päivystys > Yleisvarallaolo).

3.4.2.2 Förfarandet

När åklagaren förbereder ett ärende som anhängiggörs genom stämning som utfärdas av åklagaren ska åklagaren som står i beredskap utföra normala registreringsåtgärder samt åtgärder som åtalsprövningen förutsätter. Som behandlingssättskod ska i Sakari-systemet väljas 05 (förkort-ning SyHaK: Sy-haaste, kirjallinen (Åklagarstämning, skriftlig)) eller 06 (förkortning SyHaS: Sy-haaste, suullinen (Åklagarstämning, muntlig)). Med hjälp av koden kan domstolen identifiera att ärendet anhängiggjorts genom en stämning som åklagaren utfärdat. Om ett DOK-ärende i AIPA anknyter till ärendet i Sakari, ska nyckelordet ”Syyttäjähaaste” ("Åklagar-stämning") läggas till i DOK-ärendet.

Åklagaren upprättar stämningsansökan och ser till att den delges omedelbart. Bestämmelser om förfarandet som ska iakttas när stämning ut-färdas av åklagaren finns i 5 kap. 19 § i lagen om rättegång i brottmål och de bestämmelser som paragrafen hänvisar till. 

Det är i allmänhet mest ändamålsenligt att ge delgivningen av stämning som utfärdas av åklagaren i ärenden som sköts genom förfarandet med en kontakt till en tjänsteman som har rätt till delgivning hos förundersökningsmyndigheten. Vid behov får åklagaren med stöd av 10 kap. 2 a § i förundersökningslagen förordna att den som misstänks för brott ska stanna på förundersökningsmyndighetens verksamhetsställe för att delges stämning som åklagaren utfärdar i högst sex timmar efter att förundersökningen har avslutats. 

Åklagaren som utfärdat stämningen ska meddela förundersökningsmyndigheten att denna i god tid före domstolsbehandlingen ska lämna in det färdiga förundersökningsprotokollet och stämningshandlingarna på en och samma gång till det åklagardistrikt som sköter om att åtalet drivs (nedan ’sammanträdesplatsens distrikt’). 

Materialet lämnas till domstolen först när det inkommit till sammanträdesplatsens distrikt i sin helhet. Sammanträdesplatsens distrikt ska utan dröjsmål lämna materialet på en och samma gång till domstolen, dock minst en vecka före sammanträdesdagen. Sammanträdesplatsens distrikt övervakar att materialet inkommer från förundersökningsmyndigheten i tid. Sammanträdesplatsens distrikt lämnar också ett eventuellt europeiskt straffregisterutdrag som det beställt till domstolen samtidigt med det övriga materialet (detta behandlas närmare i punkt 3.4.2.3). 

Om den åklagare som står i beredskap som har utfärdat stämningen arbetar någon annanstans än inom sammanträdesplatsens distrikt, ska även följande förfarande iakttas: 

Sammanträdesplatsens distrikt får inte vetskap om det anhängiggjorda ärendet via Sakari-systemet. Därför ska åklagaren som utfärdat stämningen utan dröjsmål lämna kopior av stämningshandlingarna och det förundersökningsmaterial som åklagaren haft till sitt förfogande till sammanträdesplatsens distrikt med meddelande om att ärendet har anhängiggjorts genom stämning av åklagaren. Åklagaren som utfärdat stämningen lämnar inte handlingarna till domstolen, utan detta sköts av sammanträdesplatsens distrikt på det sätt som beskrivs ovan.

Åklagaren som utfärdat stämningen ändrar ärendets status till avbrutet i sitt distrikts Sakari. Eftersom ett åtalsärende som anhängiggjorts genom en stämning som utfärdats av en åklagare som står i beredskap registreras som åklagarens ärende i detta distrikts Sakari, kan det inte registreras som ett ärende i sammanträdesplatsens distrikts Sakari. Därför registrerar sammanträdesplatsens distrikt det manuellt i distriktets Sakari som en FöUL-förhandsanmälan.

När rättegången är över slutförs förhandsanmälan i Sakari vid sammanträdespaltsens distrikt, och det ärende som har avbrutits i Sakari vid distriktet som utfärdat stämningen arkiveras i normal ordning. Sammanträdesplatsens distrikt ska se till att distriktet för den åklagare som utfärdat stämningen informeras om att ärendets behandling avslutats för arkivering av ärendet.

3.4.2.3 Straffregisterutdrag

Enligt högsta domstolens avgörande HD:2020:69 ska domstolen inhämta utredning om utländska domar på samma förutsättningar som när straffregisterutdrag skaffas nationellt för att kunna beakta den tidigare brottsligheten i valet av straffart.

Åklagaren som står i beredskap har i allmänhet inte tillgång till nationellt eller europeiskt (ECRIS) straffregisterutdrag när han eller hon gör upp stämningsansökan. För att straffregisterutdragets inverkan på påföljden inte ska komma som en överraskning för svaranden, ska åklagaren som står i beredskap i ställningstagandet till påföljd nämna vilken betydelse eventuella straffregisteranteckningar har när påföljden bestäms.

Sammanträdesplatsens distrikt beställer ett ECRIS-registerutdrag – alltid när det behöver begäras – utan dröjsmål efter att ha underrättats av åklagaren som står i beredskap om att ärendet anhängiggjorts genom stämning av åklagaren. Sammanträdesplatsens distrikt meddelar domstolen om att ECRIS-registerutdraget beställts och lämnar utdraget till domstolen senare på det sätt som beskrivs ovan i punkt 3.4.2.2, samtidigt med det övriga materialet. 

3.4.2.4 Tillgodoseende av språkliga rättigheter

Åklagaren som står i beredskap ska när stämningen utfärdas försäkra sig om att svarandens rätt till tolkning (eller översättning) av stämningsansökan har tillgodosetts. Uppgiften om på vilket språk och hur stämningsansökan har delgetts ska lämnas till domstolen i samband med handlingarna för att domstolen ska kunna sköta sina förpliktelser enligt 6 a kap. i lagen om rättegång i brottmål.

Åklagaren som utfärdat stämningen ska därför påminna förundersök-ningsmyndigheten om att det i delgivningsbeviset antecknas språket som handlingarna delgivits på och huruvida en tolk har anlitats vid delgivningen. 

3.4.2.5 Saker som ska meddelas till domstolen

Åklagaren som utfärdat stämningen ska se till att förutom de uppgifter som normalt hör till stämningsansökan och KO-info-sidan  – som tiden för svarandens frihetsberövande – även följande uppgifter förmedlas till domstolen:

•    ärendet har anhängiggjorts genom en stämning som utfärdats av åklagaren som står i beredskap
•    ärendets handläggningsdag och eventuellt klockslag för handläggningen
•    vilka personer åklagaren som står i beredskap redan har stämt till sammanträdet/vilka personer har meddelats på något annat sätt om sammanträdet 
•    svarandens modersmål och andra språk som svaranden förstår 
•    på vilket språk och hur stämningsansökan har delgivits (översättning, tolkning)
•    inreseförbud som meddelats en person, om känt
•    tjänsteställe och kontaktuppgifter för den åklagare som utfärdat stämningen under beredskapstid samt
•    sammanträdesplatsens distrikt som förordnar åklagaren som sköter om att driva åtalet, och till vilket domstolen ska lämna even-tuella uppgifter och förfrågningar om handläggningen av ärendet.

För tydlighetens skull är det bra att anteckna uppgifterna på KO-info-sidan, även om de också skulle återfinnas i stämningshandlingarna och/eller förundersökningsmaterialet. 

Sammanträdesplatsens åklagardistrikt meddelar domstolen om eventuell beställning av ECRIS-registerutdrag (mer om detta i punkt 3.4.2.3). 

3.4.3 Internationella ärenden

Uppgifterna för åklagare som står i beredskap omfattar inte skötseln av Åklagarmyndighetens allmänna internationella kontakter. Ett ärende som åklagaren som står i beredskap ska sköta kan dock kräva omedelbara internationella åtgärder som åklagaren som står i beredskap bör sköta. Utgångspunkten är att åklagaren som står i beredskap slutför ärendet, och bara i exceptionella fall skjuts ärendet upp tills dess att ärendets ordinarie åklagare sköter ärendet när tjänstetiden börjat. 

Åklagaren som står i beredskap kan till exempel i brådskande ordning behöva utfärda eller verkställa en europeisk eller nordisk arresteringsorder, fatta beslut om eller verkställa frysning av egendom, eller sköta ärenden som gäller fastställande av en europeisk utredningsorder.

Riksåklagarens byrå upprätthåller anvisningar om åklagarnas internationella åtgärder under Internationella ärenden i Åklagarmyndighetens intranät. 

3.5 Datasäkerhet

Den information som sänds mellan åklagaren som står i beredskap och förundersökningsmyndigheten i samband med förundersökningssamarbete, åtalsprövning och utfärdande av stämning av åklagare är i allmänhet sekretessbelagd med stöd av 24 § 1 mom. 3 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Det material som sänds kan från fall till fall även inkludera information som omfattas av andra sekretessgrunder.

När sekretessbelagt material sänds ska säker e-post användas. Bruksanvisningen för säker e-post finns i intranätet:
Säkerhet > Datasäkerhet > Datasäkerhetsanvisningar > TT11. E-post > TT11.1 Skicka säkerhetspost

4 Beredskapen som gäller undersökningsledare i polisbrottsärenden

4.1. Åklagarundersökningsledare som står i beredskap, beredskapstid och beredskapsarrangemang

Med stöd av 11 § i lagen om Åklagarmyndigheten förordnar riksåklagaren de åklagare som är undersökningsledare när en polisman misstänks ha begått ett brott. För ärenden som sker utanför byråarbetstid och som kräver brådskande åtgärder finns ett beredskapssystem för undersök-ningsledare i polisbrottsärenden. 

Undersökningsledarnas beredskap för skötseln av brådskande och nöd-vändiga undersökningsledaruppgifter ordnas med stöd av 25 § 1 mom. i lagen om Åklagarmyndigheten. Jag förordnar alla åklagare som förordnats till uppgiften som undersökningsledare i polisbrottsärenden att sköta beredskapen som gäller dessa på sin tur.

Riksåklagarens byrå ser till att beredskapsskiften på en vecka delas mellan åklagare som verkar som undersökningsledare och att skiftschemat uppdateras och distribueras till behövliga håll. Det gällande skiftschemat finns också framlagt på Åklagarmyndighetens intranät (Syyttäjän työ > Poliisirikosten päivystys). Beredskapsskiften fastställs av riksåklagarens byrå. 

Om en åklagare som förordnats till uppgiften som undersökningsledare i polisbrottsärenden också deltar i den allmänna beredskapen, kan han eller hon inte sköta båda beredskapsuppgifterna under samma beredskapsskift. Utgångspunkten är att en åklagare som deltar i beredskapen för undersökningsledare i polisbrottsärenden och i den allmänna beredskapen inte heller förordnas att sköta dessa beredskaper under på varandra följande veckor.

Enligt 25 § 3 mom. i lagen om Åklagarmyndigheten är den åklagare som på förordnande av riksåklagaren står i beredskap, när han eller hon står i beredskap, behörig att fatta beslut om åtgärder i ett mål som en annan åklagare har förordnats att handlägga, om åtgärden inte tål uppskov.

Beredskapsskiftet börjar på fredag kl. 16.15 och slutar fredagen följande vecka kl. 8.00. Beredskapstiden är tiden utanför byråarbetstid under skif-tet (på vardagar kl. 16.15 - 8.00 och på veckosluten från fredag kl. 16.15 till måndag kl. 8.00). Om fredagen är en helgdag, börjar beredskapsskiftet och -tiden dock redan kl. 8.00. 

Åklagarundersökningsledaren kan avvika från beredskapsordningen enligt skiftschemat på grund av semester, sjukdom eller annat hinder genom att komma överens om att byta skift med en åklagarundersökningsledare som förordnats till beredskap på samma skiftschema.

I brådskande fall där åklagarundersökningsledaren inte hinner byta skift eller får hinder under pågående beredskapsskift ska detta meddelas utan dröjsmål per e-post till riksåklagarens byrå och dess e-postadress till tjänsten (under byråarbetstid även per telefon) och till den som gett beredskapsförordnandet. För att vikariearrangemang ska kunna ordnas så snabbt som möjligt, ska meddelandet om hinder även samtidigt skickas till de andra åklagarundersökningsledarna i skiftschemat. 

De åklagarundersökningsledare som är villiga att vikariera för åklagarundersökningsledaren som står i beredskap och som har fått hinder ska anmäla sig så snabbt som möjligt genom att svara till den ovan nämnda mottagargruppen med ett e-postmeddelande. Åklagarundersökningsledaren som står i beredskap och fått hinder ska om möjligt vid behov försöka skaffa en vikarie även på annat sätt, till exempel per telefon. Den första åklagarundersökningsledaren som anmält sig sköter vikariatet. Han eller hon ska omedelbart börja vikariera. 

Riksåklagarens byrå kan även dela upp vikariatet mellan flera åklagarun-dersökningsledare som anmält sig.

Riksåklagarens byrå beslutar om andra ändringar i skiftschemat än inbördes byten av beredskapsskift mellan åklagarundersökningsledare.

Byten av beredskapsskift mellan åklagarundersökningsledare samt behovet av att riksåklagarens byrå gör andra ändringar i skiftschemat ska meddelas till riksåklagarens byrå så tidigt som möjligt.

Åklagarundersökningsledaren som står i beredskap ska under beredskapstiden kunna nås per telefon på det riksomfattande journumret för undersökningsledarna i polisbrottsärenden (e-postadressen [email protected] kan användas för åklagarundersökningsledarnas informering). Den som står i beredskap ska även se till att utan dröjsmål kunna använda informationssystem som hör till åklagarundersökningsledarens arbetsredskap, eftersom ärenden som ska skötas under bered-skapstiden kan kräva att åtgärder utförs också i dem.

Åklagarundersökningsledaren som slutar sitt beredskapsskift ska genom att ringa följande åklagarundersökningsledare som står i beredskap försäkra sig om att denna kan nås på journumret då beredskapsskiftet börjar.

4.2 Uppgifter för undersökningsledare i polisbrottsärenden som står i beredskap 

Förundersökningsmyndigheten ska utanför tjänstetid anmäla misstänkta polisbrott till åklagarundersökningsledaren som står i beredskap, som kan vid behov redan innan den egentliga åklagarundersökningsledaren förordnas besluta att en förundersökning eller preliminär utredning ska inledas och förordna om brådskande åtgärder som ärendet kräver. Riksåklagarens byrå ska underrättas om ett ärende i normal ordning, om ärendet inte kräver att den åklagarundersökningsledare som står i beredskap vidtar några brådskande åtgärder. 

Den åklagarundersökningsledare som står i beredskap fattar inte beslut om att inte göra förundersökning, även om hen anser att det inte finns skäl att misstänka något brott. I allmänhet är det inte nödvändigt att under beredskapsskiftet och i brådskande ordning fatta ett beslut om att inte göra förundersökning. Därför åligger dylikt beslut den ordinarie åklagarundersökningsledaren, om inga särskilda skäl kräver något annat från fall till fall.

En polisman har rätt att tillgripa vissa brådskande tvångsmedel, bland annat gripande (2 kap. 1 § i tvångsmedelslagen), omhändertagande för beslag och för kopiering av handlingar (7 kap. 8 § i tvångsmedelslagen) och i brådskande fall allmän husrannsakan, platsgenomsökning och ge-nomsökning av personer (8 kap. 15 § 3 mom. och 8 kap. 33 § 1 mom. i tvångsmedelslagen), prov för att konstatera intag av alkohol eller andra berusningsmedel (9 kap. 2 § i tvångsmedelslagen) och upptagande av signalement (9 kap. 3 § i tvångsmedelslagen). 

Den åklagarundersökningsledare som är i beredskapsskift ska utan dröjsmål meddela den åklagaren, som utses till egentlig undersökningsledare på basis av distriktsansvar eller någon annan grund, vilka åtgärder hen vidtagit i egenskap av undersökningsledare. Också till riksåklagarens byrå bör informeras. Åklagarundersökningsledaren som står i beredskap kan inte på eget initiativ åta sig egentligt undersökningsledarskap i ett ärende, som hen handlagt under sitt beredskapsskift. 

Den åklagarundersökningsledare som står i beredskap kan också ta avgöranden gällande andra personer än polismän som är misstänkta i ett ärende. Det samma gäller fall där ett misstänkt brott inte har begåtts i samband med tjänsteuppdrag. Åklagarundersökningsledaren som står i beredskap kan i dessa fall också besluta att hen i detta skede inte åtar sig uppdraget som undersökningsledare, och i detta fall fattar polisen beslut om brådskande åtgärder. Åklagarundersökningsledaren kan dock i ett senare skede vid behov åta sig uppdraget som undersökningsledare. 

Den åklagarundersökningsledare som har beredskapsskift står också under byråarbetstid till förfogande för uppdrag som åligger åklagarundersökningsledarna i polisbrottsenheten vid riksåklagarens byrå, om dessa är på semester eller har något annat förhinder samtidigt. 

4.3 Datasäkerhet

Den information som sänds mellan åklagarundersökningsledaren som står i beredskap och förundersökningsmyndigheten är i allmänhet sekretessbelagd med stöd av 24 § 1 mom. 3 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Det material som sänds kan från fall till fall även inkludera information som omfattas av andra sekretessgrunder.

När sekretessbelagt material sänds ska säker e-post användas. Bruksanvisningen för säker e-post finns i intranätet:
Säkerhet > Datasäkerhet > Datasäkerhetsanvisningar > TT11. E-post > TT11.1 Skicka säkerhetspost

5 Beredskap baserad på Eurojusts joursamordning

5.1 Åklagare som står i beredskap, beredskapstid och beredskapsarrangemang

Beredskapen i Finlands avdelning i Eurojust baserar sig på artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (2018/1727) om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete. I artikeln förutsätts att respektive Eurojust-medlemsstats avdelning har en s.k. joursamordning som kan ta emot och behandla de begäranden som hänskjuts till byrån under alla tider på dygnet. Joursamordningen ska kunna kontaktas 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. 

Förordningen ger endast den nationella medlemmen, den biträdande nationella medlemmen och hans eller hennes assistenter samt en nationell expert behörighet att sköta beredskapsuppgifter i Finlands avdelning. Dessa personer sköter beredskapen under sina respektive veckolånga skift. Undantag från huvudregeln på en vecka kan göras om en praktisk situation, som andra arbetsuppgifter, semester, sjukdom eller dylikt kräver det. 

Om den som står i Eurojust-beredskap också deltar i den allmänna beredskapen och/eller beredskapen för undersökningsledare i polisbrottsäreden, kan han eller hon under Eurojust-beredskapsskiftet också sköta den ena av dessa övriga beredskapsuppgifter. 

Beredskapsskiftet byts måndagar klockan 01 finsk tid. I beredskapstiden ingår alla andra tider förutom vardagar klockan 09–18 finsk tid. Dessutom ingår i beredskapstiden de söckenhelger då Eurojust håller stängt. De sistnämnda dagarna avviker något från söckenhelgerna i Finland och de anges i Eurojusts Public holidays-lista som finns bifogad till beredskapslis-tan.

Den nationella medlemmen ser till att ett skiftschema för beredskapen görs upp och att beredskapsskiften delas jämnt mellan åklagarna. Åklagarna får byta skift sinsemellan. Detta ska meddelas till den nationella medlemmen och den administrativa assistenten i Finlands avdelning. Den administrativa assistenten gör nödvändiga ändringar i beredskapslistan.

Om den som står i beredskap insjuknar eller av annat skäl blir förhindrad att sköta beredskapen, ska han eller hon kontakta den nationella medlemmen i Finlands avdelning, som beslutar hur den återstående delen av beredskapsskiftet ska skötas. Om den nationella medlemmen är förhindrad att sköta saken (t.ex. på semester), beslutar den biträdande nationella medlemmen om saken.

Skiftschemat för beredskap ska skickas per e-post till riksåklagarens byrå på adressen [email protected]. Eventuella ändringar ska meddelas till samma adress.

5.2 Uppgifter för åklagare som står i beredskap

Åklagaren som står i beredskap ska vara anträffbar via den telefon som Eurojust gett till åklagaren vid alla tider under beredskapstiden. Åklaga-ren som står i beredskap ska svara på brådskande kontakter från såväl finska myndigheter som andra medlemsstaters avdelningar och sköta nödvändiga åtgärder relaterade till dem. Kontakterna kan komma per telefon, men också via e-post. Förutom att förmedla begärda uppgifter och skapa kontakter mellan olika staters myndigheter ska den som står i beredskap under beredskapstiden även förmedla brådskande utredningsorder, arresteringsorder eller andra förordnanden och begäranden relaterade till straffrättsligt samarbete.

5.3 Datasäkerhet

För att sköta kontakter och åtgärder använder åklagaren som står i bered-skap Eurojusts telefon och e-post, eftersom Eurojusts informationssäkerhetsbestämmelser tillämpas på de uppgifter som behandlas.

6 Beredskapsersättning

Om ersättningar som betalas för beredskap i beredskapssystem som avses i denna anvisning föreskrivs separat (riksåklagarens beslut om ersätt-ning för åklagarnas beredskap 21.1.2022, dnr 112/13/20).

7 Uppföljning och utveckling av anvisningen

Anvisningen uppdateras vid behov och senast när AIPA-systemet har tagits i bruk inom Åklagarmyndigheten. I syfte att vidareutveckla anvisningen ber jag dem som tillämpar anvisningen att skicka respons och utvecklingsförslag till ämbetsposten för riksåklagarens byrå ([email protected]).

Riksåklagare
Raija Toiviainen

Statsåklagare
Anssi Hiivala