RÅ:2007:6 Utvecklandet av nyckelåklagarverksamheten

ALLMÄN ANVISNING TILL ÅKLAGARNA
RÅ:2007:6
Dnr: 45/31/07
Given: 26.9.2007
Författningsgrund: ÅAL 3 § 2 mom.
I kraft: Fr.o.m. 1.10.2007 tillsvidare

1 Utvecklingsmål

Den ändring av åklagarorganisationen som trädde i kraft 1.4.2007 har tillsammans med större enheter skapat allt bättre förutsättningar för utvecklandet av nyckelåklagarverksamheten. Ett syfte som eftersträvades då de nya åklagarämbetena grundades var att främja förutsättningarna för en yrkesmässig specialisering. I de nuvarande enheterna är möjligheterna att ordna en partiell specialisering som är ytligare än den egentliga nyckelåklagarverksamheten, större än tidigare. Det samma gäller möjligheten att fördjupa den egna yrkeskunskapen som hör till denna specialisering. De åklagare som är delaktiga i denna verksamhet bildar samtidigt en naturlig målgrupp för utbildning och en potentiell rekryteringsbas med tanke på nyckelåklagaruppgifterna.

Ansvaret för att ordna en sådan riksomfattande enhetsspecifik specialisering som stöder nyckelåklagarverksamheten åligger cheferna för enheterna eller beroende av arbetsordningen eller arbetsfördelningen de biträdande cheferna. Åklagarämbetena ansvarar också för att de resultat som nyckelåklagarverksamheten ger upphov till utnyttjas effektivt inom enheterna. Detta förutsätter bl.a. att ämbetena har en tillräcklig beredskap för ett effektivt informationsutbyte mellan nyckelåklagargrupperna och ämbetena. Informationsutbytet avser uttryckligen ett ömsesidigt utbyte av information, där sådana enhetsspecifika frågor som innehar riksomfattande betydelse förs till nyckelåklagargruppens kännedom. Dessa frågor kan beröra t.ex. mål med intresse för besvärstillstånd eller avancerade arbetsmetoder som används inom ämbetet.

Åklagarämbetena skall senast 31.12.2007 rapportera till Riksåklagarämbetet om de åtgärder som de vidtagit för att verkställa den partiella specialiseringen och för att säkerställa informationsutbytet. De åklagare som vid ämbetet ansvarar för kontakterna med respektive nyckelåklagargrupp och som fördjupar sina kunskaper inom det sakområde eller inom en del av det sakområde som den ifrågavarande nyckelåklagargruppen ansvarar för, skall namnges i rapporten. Om det vid ämbetet redan finns en åklagare som hör till den ifrågavarande nyckelåklagargruppen eller en motsvarande specialåklagare, behöver sådana åklagare dock inte namnges.

Åklagarämbetena bör föra en förteckning över de åklagare som avses ovan. Förändringar i förteckningen skall meddelas till de personer som leder nyckelåklagargrupperna. Den chef som vid åklagarämbetet ansvarar för utbildningsfrågor bör informera Styrnings- och utbildningsenheten vid Riksåklagarämbetet också om annan sådan specialisering vid ämbetet som fördjupar åklagarnas yrkeskunskap. Informationsskyldigheten föreligger för att även denna specialisering kan beaktas då utbildningen inriktas.

2 Justering av fördelningen av nyckelåklagargrupperna

Grunderna för nyckelåklagarverksamheten har behandlats i den av Riksåklagarämbetet 24.2.2006 utgivna handlingen dnr 10/34/06 som berör förnyandet av styrningen av åklagarväsendet. Riksåklagarens beslut om ordnandet av nyckelåklagarverksamheten gavs efter detta 5.4.2007 dnr 26/03/07. Genom denna anvisning upphävs det 5.4.2007 givna beslutet. Fördelningen av nyckelåklagargrupperna justeras samtidigt. Den nya fördelningen är fr.o.m. 1.1.2008 följande:

1. Narkotikabrott och organiserad brottslighet
Ledare Leena Metsäpelto och Ari-Pekka Koivisto

2. Ekonomiska brott, en grupp av specialåklagare som fungerar på samma sätt som en nyckelåklagargrupp
Ledare Ritva Sahavirta och Pekka Koponen

3. Särskilda brott som riktar sig mot personer
Ledare Anu Mantila och Mika Illman

4. Data- och yttrandefrihetsbrott samt rasistiska- och andra hatbrott
Ledare Jarmo Rautakoski och Mika Illman

5. Arbets-, tjänste-, militär- och korruptionsbrott
Ledare Jorma Äijälä och Jukka Rappe

6. Brott mot miljön och naturtillgångarna
Ledare Christian Lundqvist och Ari-Pekka Koivisto

7. Internationella ärenden, processrätt och strafflagens allmänna del
Ledare Raija Toiviainen och Pekka Koponen

Uppdelningen av grupperna 3 och 4 till egna grupper utgör en förändring till det tidigare. Till gruppen "Särskilda brott som riktar sig mot personer" hör också i fortsättningen några av de mest centrala brotten mot kvinnor och barn. Enligt huvudregeln hör också t.ex. människohandel till verksamhetsområdet för denna grupp, men i vissa fall kan brottet ha en anknytning också till verksamhetsområdet för andra nyckelåklagargrupper.

Gruppen "Särskilda brott som riktar sig mot personer" kommer i fortsättningen att ersättas med åklagare som innehar ställningen av specialåklagare. Alla dessa åklagare kommer att fungera på samma sätt som en nyckelåklagargrupp, precis som specialåklagarna för narkotikabrott och organiserad brottslighet redan i dag gör.

Vid Riksåklagarämbetet slutförs som bäst en utredning som berör förfarandena i samband med avgörandet och behandlingen av de s.k. vardagsbrotten. Avsikten är att utreda, hur åklagarämbetena kunde ordna dessa förfaranden så att det skulle vara möjligt att uppnå en möjligast hög effektivitet och ett möjligast smidigt genomflöde men samtidigt uppehålla den juridiska kvalitet och enhetlighet som målens karaktär förutsätter. Utgående från utredningen bedöms huruvida uppnåendet av de nämnda målsättningarna kan främjas vid åklagarämbetena genom att ge ansvaret för utvecklandet av behandlingen av vardagsbrottena och de därtill hörande förfarandena som särskild uppgift till vissa åklagare.

De regler som tillämpas då en biträdande chef fungerar som nyckelåklagare har fastslagits med en tillfällig anvisning given 21.3.2007. Denna anvisning kompletteras så, att en nyckelåklagaruppgift kan innehas också av en åklagare som sköter de uppgifter som tillkommer en biträdande chef förutsatt att denna åklagare inte är en specialåklagare. För denna uppgift betalas till åklagaren dock inte ett s.k. nyckelåklagartillägg.

Matti Kuusimäki
Riksåklagare

Pekka Koponen
Statsåklagare